Ekologi, skog och miljö - Epsilon Open Archive - Sveriges ...
Ekologi, skog och miljö - Epsilon Open Archive - Sveriges ...
Ekologi, skog och miljö - Epsilon Open Archive - Sveriges ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Brukssociteten med sina ekonomiska incitament för ett uthålligt <strong>skog</strong>sbruk samt<br />
dess insatser med utbildning, <strong>skog</strong>sindelning med mera, åstadkom dock de största<br />
förändringarna beträffande införande av moderna <strong>skog</strong>sbrukssätt. Bruks<strong>skog</strong>arna<br />
var belägna inom det stora området i mellersta Sverige, som hade de hösta<br />
virkesförråden per hektar vid den första riks<strong>skog</strong>staxeringen 1923–192<br />
Skogsskötseln <strong>och</strong> <strong>miljö</strong>n<br />
Skogsbrukssättens påverkan på marktillståndet, som är det viktigaste att värna<br />
om i <strong>miljö</strong>vården, klarlades inte under 1800-talet. Det uppställdes emellertid<br />
vissa huvudprinciper för markvård, exempelvis i Holmerz´ handledning. Den<br />
viktigaste var att hålla bestånden slutna, varigenom marken tillfördes rikligt med<br />
färskt organiskt material <strong>och</strong> näringscirkulationen stimulerades. Timmerblädningen<br />
passade inte in dessa principer. Otto Vesterlund (1991) beskriver ett sådant fall<br />
i Jokkmokks revir på 1890-talet, där dimensionsavverkningarna upprepades<br />
med korta intervaller <strong>och</strong> med sänkta dimensionsgränser. På torrare marker kan<br />
detta bli förödande för marktillståndet, särskilt om de tidigare brunnit, <strong>och</strong> det<br />
organiska materialet decimerats. Lavhävdade marker kan dessutom vara starkt<br />
renbetade. Det som därefter händer efter successiva genomhuggningar är att<br />
förnatillförseln mer eller mindre avstannar, <strong>och</strong> att markens mikrobiologiska<br />
processer hämmas.<br />
Det uppkommer en heddegeneration, vilken kan äga rum till <strong>och</strong> med på ståndorter<br />
som tidigare varit av blåbärstyp. Med degenerationen följer mycket stora<br />
svårigheter att anlägga nya bestånd genom plantering, <strong>och</strong> att åstadkomma en<br />
tillfredsställande självföryngring är nästan omöjligt. Heddegeneration kan<br />
förekomma även i andra landsdelar, men markprocesserna är inte så fastlåsta<br />
som de kan bli i övre Norrlands hårdare klimat.<br />
Timmerblädning tillämpades av Domänverket, eftersom staten av kostnadsskäl<br />
inte ville satsa på <strong>skog</strong>svård. I praktiken tog den ”korta ekonomin” överhanden<br />
även bland flertalet övriga <strong>skog</strong>sägare i landet. Man strävade efter snabba<br />
inkomster från avverkningar av helst grov <strong>skog</strong>, <strong>och</strong> undvek de mycket långsiktiga<br />
investeringarna i <strong>skog</strong>svård. I bond<strong>skog</strong>arna förekom dessutom sedvanlig<br />
husbehovsavverkning, svedjebränning <strong>och</strong> <strong>skog</strong>sbete. I denna <strong>skog</strong>sanvändning<br />
fanns knappast några inslag som var positiva för <strong>miljö</strong>n, utom ett eventuellt<br />
oavsiktligt bevarande av en kontinuitet i växt- <strong>och</strong> djurliv på vissa platser.<br />
Lars Kardell (1976) har med stöd av kartor studerat markanvändningen under<br />
275 år på en liten fastighet i Östergötland, <strong>och</strong> funnit att <strong>skog</strong>smarken utnyttjades<br />
hårdast vid mitten av 1800-talet. Skog fanns då endast på drygt hälften av dagens<br />
100
Change language