Ekologi, skog och miljö - Epsilon Open Archive - Sveriges ...
Ekologi, skog och miljö - Epsilon Open Archive - Sveriges ...
Ekologi, skog och miljö - Epsilon Open Archive - Sveriges ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
dess drivande direktörer af Ström, Segerdahl, Holmerz med flera, men staten<br />
saknade för Norrlands<strong>skog</strong>arnas del ekonomiska incitament för <strong>skog</strong>svård. Det<br />
senare fick långvariga, negativa konsekvenser för <strong>skog</strong>stillståndet, vilket vi<br />
återkommer till.<br />
Även under 1800-talet såg <strong>skog</strong>sbolagen på <strong>skog</strong>en som en naturtillgång av<br />
samma typ som en gruva. Det befintliga virkesförrådet av främst grov <strong>skog</strong> var<br />
den tillgång man räknade med (Nellbeck 1961). Återväxter <strong>och</strong> beståndsvård<br />
lämnades oftast därhän så länge som det fanns avverkningsrätter <strong>och</strong> privat<strong>skog</strong><br />
att köpa. Mot slutet av århundradet ökade bolagens köp av <strong>skog</strong> särskilt när<br />
tiden för upplåtelser av avverkningsrätter år 1889 minskade från 50 till 20 år.<br />
Det är sparsamt med uppgifter om <strong>skog</strong>svård i den historik som finns över<br />
<strong>skog</strong>sbolagen Mo <strong>och</strong> Domsjö, Kramfors <strong>och</strong> Marma-Långrör (Andrén 1992,<br />
Johansson 2003, Nellbeck 1961). Sådd efter avverkningar <strong>och</strong> <strong>skog</strong>sbränder<br />
förekom enstaka år. Beståndsvårdande gallringar omnämns sällan. Resultatet av<br />
den gängse avverkningsformen, dimensionsavverkning, var utglesnade <strong>skog</strong>ar<br />
med virkesförråd som successivt blev allt lägre mot sekelskiftet. Exempelvis vid<br />
Mo <strong>och</strong> Domsjö var minimidimensionen för timmer 25,5 cm år 1860, <strong>och</strong> år<br />
1900 hade den sjunkit till 15 centimeter. ”Efter dessa dimensionshuggningar<br />
kvarstod ca 20 % av virkesförrådet: ett luckigt, glest <strong>och</strong> söndertrasat bestånd”<br />
(Andrén 1992).<br />
Något bättre verkar <strong>skog</strong>svården ha varit i Iggesunds Bruks (Savolainen – Zacco-<br />
Broberg 1988) <strong>och</strong> Stora Kopparbergs <strong>skog</strong>ar (Rydberg 1982). Det senare<br />
bolaget inspekterades av J. O. af Zellén, som fann, att avverkningen på bolagets<br />
egna <strong>skog</strong>ar var grundad på full uthållighet med hänsyn till <strong>skog</strong>stillgångarna. Han<br />
noterade också att den beståndsvård, som bedrivits i form av gallringar hade<br />
varit synnerligen god. Dessa två <strong>skog</strong>sbolag hade på grund av sin bruksrörelse<br />
liksom de mindre järnbruken varit tvungna att inrikta sin <strong>skog</strong>sproduktion mera<br />
långsiktigt.<br />
Domänverket exploaterar Norrland<br />
Skogsstyrelsens bildande 1859 var en följd av den omsvängning av synen på<br />
statligt <strong>skog</strong>sägande, som skedde på 1850-talet. Det uppstod en opinion för att<br />
öka statens innehav. Årtiondena dessförinnan hade staten sålt en del av sitt<br />
<strong>skog</strong>sinnehav. Kronoparkerna – den statliga <strong>skog</strong>sareal, som stod under regelrätt<br />
<strong>skog</strong>shushållning – hade därigenom nått en bottennivå vid seklets mitt <strong>och</strong> omfattade<br />
endast omkring 25 000 hektar (Arpi 1959). (För enkelhetens skull används i<br />
fortsättningen beteckningen Domänverket på Skogsstyrelsen <strong>och</strong> den<br />
efterföljande Domänstyrelsen med dess fältorganisationer.)<br />
97
Change language