Ekologi, skog och miljö - Epsilon Open Archive - Sveriges ...
Ekologi, skog och miljö - Epsilon Open Archive - Sveriges ...
Ekologi, skog och miljö - Epsilon Open Archive - Sveriges ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
inte kunnat räddas genom nödutfordring, varför svält sågs som huvudorsaken till<br />
rendöden. Det förekom också andra uppseendeväckande sjukdoms- <strong>och</strong> dödsfall<br />
bland människor <strong>och</strong> djur där orsakerna av allmänhet <strong>och</strong> media inte uppfattades<br />
som helt klarlagda.<br />
Vitböcker om kemiska medel<br />
Giftnämnden lät därför en expertgrupp granska fenoxisyrornas giftighet. I en vitbok<br />
(Gn 1971) förklarade gruppen, att skadliga effekter på djur <strong>och</strong> människor hade<br />
påvisats först vid doser som var mycket högre än vid ”normal” användning av<br />
medlen. De uttalade dock att ytterligare forskning var nödvändig. Giftnämnden<br />
beslöt att tillfälligt förbjuda användningen av fenoxisyror mot lövsly i <strong>skog</strong>en under<br />
1971.<br />
Begreppet normal definierades aldrig så vitt jag vet, trots att det användes flitigt<br />
till <strong>och</strong> med av forskare. Detta skapade stor misstro bland allmänhet <strong>och</strong><br />
<strong>skog</strong>sarbetare.<br />
I februari 1972 lättade Giftnämnden på förbudet, <strong>och</strong> tillät viss användning av<br />
herbicider. En intensiv pressdebatt utbröt, <strong>och</strong> det kom reaktioner på beslutet<br />
från samtliga riksdagspartier. Regeringen tillkallade en parlamentarisk utredning.<br />
Medan man väntade på utredningens förslag var det förbud mot flygbesprutning<br />
över <strong>skog</strong>smark.<br />
En av larmrapporterna kom från docent Lars Dävring (1971) vid Lunds<br />
universitet, som meddelade att hans forskning visade att fenoxisyrorna kunde<br />
orsaka genetiska effekter på bananflugor <strong>och</strong> möss. Produktkontrollbyrån lät en<br />
annan genetiker, professor Claes Ramel, kontrollera rapporten. Denne fann att<br />
försöksuppläggningen inte var tillförlitlig (Nilsson 1975).<br />
Naturvårdsverket publicerade under 1974 <strong>och</strong> 1975 två nya vitböcker om<br />
fenoxisyrornas ekologiska effekter (Engdahl 1974) <strong>och</strong> deras verkningar på högre<br />
däggdjur inklusive människa (Nilsson 1975). Vitböckerna visade att vegetation,<br />
som var normalt besprutad med fenoxisyror” inte gav upphov till akut förgiftning<br />
av viltet. Medlens giftighet för insekter, exempelvis bin, var otillräckligt utredd,<br />
men mikroorganismerna i marken ansågs inte få några ”allvarliga störningar - -<br />
vid normal fenoxisyraanvändning”. Inga säkra förgiftningsfall hos människor hade<br />
identifierats, trots alla rapporter om inträffade sjukdoms- <strong>och</strong> dödsfall i samband<br />
med besprutning med fenoxisyror.<br />
187
Change language