Ekologi, skog och miljö - Epsilon Open Archive - Sveriges ...

I en sammanfattning av delprojekten i Barrskogslandskapets ekologi
konstaterades, att mycket ny kunskap förvärvats om de olika komponenterna i
skogliga ekosystem, och att man relativt väl kände till delar av systemen (Ågren,
Andersson & Fagerström 1980). Man hade också fått en bättre uppfattning om
områden där kunskaper helt saknades. Ännu återstod därför mycket forskning,
innan man kunde skapa en simuleringsmodell över såväl delar som helheten i ett
ekosystem. Förutom att man behövde mer fakta att mata in i modellerna, krävdes
även att modellerna förbättrades. De senare var fortfarande år 1980 alldeles för
komplexa.
Eftersom Barrskogslandskapet var det första, större tvärvetenskapliga
forskningsprojektet var det lika viktigt att granska själva forskningen som
resultaten av denna. Redan i inledningsskedet upplevde flera av forskarna
modellerna som alltför abstrakta. Man fann också att tillgången till de fakta som
behövdes för en meningsfull användning av modellerna hade underskattats, varför
man ökade andelen fält- och laboratoriearbete. Förutsättningarna för modellarbetet
varierade också mellan olika processer. Bäst var utgångsläget inom det abiotiska
området, där modellerna kunde bygga på välkända fysikaliska lagar beträffande
vatten- och energiflöden. Modellarbetet var svårare när det handlade om
biologiska problem, eftersom det fanns få grundläggande principer att utgå från.
Man måste också beakta de stora skillnader i tidshorisonter som förelåg mellan
olika biologiska processer i ekosystemet.
Det bildades skola inom ekosystemforskningen, när så många studenter och
forskare från olika discipliner samarbetade. Det rörde sig om ett hundratal
deltagande. Omkring trettio avhandlingar och över 300 vetenskapliga uppsatser
producerades.
En av dem som arbetade vidare inom sin specialitet när ”Barrskogslandskapet”
upphörde 1981 var Sune Linder. När han kom in i projektet hade han sin
avhandling (1972) om fotosyntes och respiration hos tall- och granplantor som
utgångspunkt för fortsatta studier inom området. Ett av syftena med
barrskogsprojektet var nämligen konstruktion av en simuleringsmodell för
bestämning av volymproduktionen i talldominerade bestånd. För ändamålet
behövdes bättre kunskaper om fotosyntesen och respirationen, vilka är de
nyckelprocesser som styr tillväxten av biomassa i ett ekosystem. Under projektets
gång utförde Linder ett flertal liknande, genuint grundläggande ekosystemstudier,
några av dem i samarbete med Erik Troeng och Torsten Ingestad.
165