Ekologi, skog och miljö - Epsilon Open Archive - Sveriges ...

konstnären Gustaf Fjaestad när han utförde de enorma fondmålningarna, vilka
liksom i Uppsalamuseet flyttade åskådaren till en utsiktspunkt mitt i naturen
(Wonders 1993).
”Huvudändamålet med ett biologiskt museum är att söka åskådliggöra sådana
drag ur djurens liv, som i skrift äro omöjliga att påvisa; att visa i vilken natur de
skilda djurformerna leva, hur de i dräkt och form anpassat sig till denna natur”
förklarade Kolthoff (Wonders 1993). Det var ett syfte i Darwins anda, och hade
täckning genom de båda museibyggarnas djupa biologiska kunskaper, som idag
skulle benämnas ekologiska. Kolthoff var även formellt sett en naturvetenskaplig
forskare. Han fick ett hedersdoktorat för en undersökning om de nordiska
vadarnas höstflyttningar.
Gustaf Fjaestad (1868–1948) var också en framstående landskapsmålare, mest
känd för sina gnistrande vinterlandskap - en rimfrostens mästare. Han och hans
fru Maja samt några konstnärskolleger bildade Rackstadgruppen nära Arvika i
Värmland omkring sekelskiftet 1800/1900. Det var en konstnärskoloni där många
betydande konstnärer tidvis vistades.
Vi har funnit att de svenska konstnärerna påverkades först av det engelska och
tyska landskapsmåleriet och under senare delen av 1800-talet av det franska.
Det senare var fallet för bland andra Bruno Liljefors, Carl Larsson, Karl Nordström
och Richard Bergh, som attraherats av den ljusa, franska stilen.
108
Biologiska museet i Stockholm, invigt 1893. Foto Arne Biörnstad.