Ekologi, skog och miljö - Epsilon Open Archive - Sveriges ...
Ekologi, skog och miljö - Epsilon Open Archive - Sveriges ...
Ekologi, skog och miljö - Epsilon Open Archive - Sveriges ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>och</strong> södra Sverige till minst 1 500 hektar, skulle vara skyldiga att för ”<strong>skog</strong>ens<br />
ordentliga skötsel” ha en <strong>skog</strong>sförvaltare med examen från <strong>skog</strong>sinstitutet.<br />
Skogsägaren eller bolaget skulle också vara skyldig att årligen lämna uppgifter<br />
till <strong>skog</strong>svårdsstyrelsen om bland annat avverkningarnas storlek. Detta var ett<br />
annat sätt att verka för ett planmässigt <strong>och</strong> därmed ett uthålligt <strong>skog</strong>sbruk, <strong>och</strong><br />
måste betraktas som ett mycket avancerat reformförslag, något som är föga<br />
uppmärksammat i <strong>skog</strong>shistoriken.<br />
Kommitténs förslag godtogs inte av statsminister Erik Gustaf Boström <strong>och</strong> hans<br />
regering med motiveringen att det inte fanns tillräckligt många som var utbildade<br />
för uppgiften som förvaltare. Frågan om ett uthålligt <strong>skog</strong>sbruk kom ändå upp<br />
vid riksdagen 1903 genom juristen <strong>och</strong> blivande borgmästare i Stockholms stad<br />
Carl Lindhagens (1860-1946) motion om att ägare till större <strong>skog</strong>sinnehav skulle<br />
vara skyldiga att sköta sina <strong>skog</strong>ar enligt en <strong>skog</strong>shushållningsplan fastställd av<br />
en myndighet.<br />
Karl Starbäck höll med: ”De enda verkliga botemedlen, jag ser mot ödeläggelsen<br />
af våra <strong>skog</strong>ar samt bibehållande af deras produktionsförmåga af gröfre virke –<br />
villkoret för hela vår ekonomiska existens – äro en lag, i ungefärlig<br />
öfverensstämmelse med herr Lindhagens märkvärdigt nog af utskottet ej alls<br />
beaktade motion, hvilken ålade större <strong>skog</strong>segendomars innehafvare,<br />
”träförädlande verk, grufbolag m.fl. att sköta sina <strong>skog</strong>ar efter af ”vederbörande<br />
” myndighet fastställda planer för uthålligt <strong>skog</strong>sbruk”.<br />
Förslaget föll dock på grund av uteblivit stöd från Första kammaren (Ak). Liberalen<br />
Lindhagen återkom med sin motion varje år från 1907 till 1910 med samma<br />
resultat som tidigare, alltså ja från Ak <strong>och</strong> nej från Fk. Uthållighetsprincipen fick<br />
emellertid successivt fäste bland politikerna. Ett tecken på detta är följande<br />
bestämmelse om skyldighet att hushålla med äldre <strong>skog</strong> för husbehov som<br />
riksdagen antog 1923:<br />
”5 §. - - Ej heller må utan <strong>skog</strong>svårdsstyrelsens tillstånd avverkning - - äga<br />
rum i sådan omfattning att fastigheten därigenom skulle komma att för<br />
framtiden lida brist på husbehovs<strong>skog</strong> efter ortens förhållanden”.<br />
Carl Lindhagen ville emellertid ha en mer omfattande uthållighetsbestämmelse i<br />
lagen, <strong>och</strong> förslog samma riksdag, att <strong>skog</strong>sbolag <strong>och</strong> ägare till andra större<br />
enskilda <strong>skog</strong>ar skulle vara skyldiga att införa rationell <strong>skog</strong>shushållning med<br />
stöd av <strong>skog</strong>shushållningsplaner. Han fick inte heller denna gång tillräckligt stöd i<br />
riksdagen. Lindhagen fortsatte emellertid att argumentera för ett uthålligt <strong>skog</strong>sbruk<br />
218