Ekologi, skog och miljö - Epsilon Open Archive - Sveriges ...

Herbiciderna behandlas sparsamt, och orsaken var sannolikt att forskningen om
dessa var ofullständig. Några negativa hälsoproblem som hade samband med
herbicidanvändning hade heller inte rapporterats. Han var tidigt ute med
växthuseffekten. Termen förklarar han med att kolsyran fungerar som glaset i ett
växthus, som släpper in synligt ljus men inte släpper ut värmen. Om huvuddelen
av kolsyran stannar i lufthavet beräknar han att medeltemperaturen på jorden
kommer att stiga mellan 2 och fyra grader. En motverkande faktor är de
småpartiklar som hindrar solljuset att nå jordytan. Dessa har i sin tur negativa
hälsoeffekter, exempelvis det bly som tidigare fanns i bensinen och släpptes ut i
luften. Han drog därmed fram problemen, men forskningen var otillräcklig och
någon syntes kunde han inte göra.
Palmstierna tog också upp jordförstöring och övergödning av vattendrag,
fortfarande högaktuella miljöproblem. Han upplyste också om att storstäderna
Köpenhamn och Göteborg så sent som 1967 släppte kloakvattnet orenat direkt
ut i Öresund respektive Göta älv. Det anger nivån på den tidens miljövårdsambitioner.
Palmstierna framstod som initierad och sakkunnig i de stora miljöfrågorna. Det
väckte förtroende, och boken fick ett stort genomslag.
Björn Gillberg, genetiker och forskare vid Lantbrukshögskolan, väckte debatt
med böckerna Hotade släktled (1969) och Mordet på framtiden (1973). I
den första av dessa skrev Gillberg om riskerna för genetiska skador vid användning
av kemiska tillsatser i livsmedel, vid insektsbekämpning med DDT, samt vid
kvicksilverbetning. I Mordet på framtiden behandlade han i stort sett alla dåtidens
stora miljöproblem, och fann att behandlingen av dessa präglades av passivitet
eller felprioritering från statens, industrins och forskarnas sida. Han menade också
att forskare, som sysslade med kontroversiell miljöforskning, kunde dra sig för
att publicera resultaten av rädsla för indragna anslag. Skogsbruket kritiserades
för gödslingen och för användningen av lövbekämpningsmedel, som var
”misstänkta för att kunna orsaka fosterskador, cancer hos människor och diverse
rubbningar i naturen.” Gillberg är fortfarande verksam inom miljöområdet.
Till de viktiga varningssignalerna om miljöhot hör också Svante Odéns
tidningsartikel i Dagens Nyheter 1967 och forskningsrapport 1968 om de
fortgående luftföroreningarna med försurat regn som följd. Odén hade genom
sina iakttagelser uppdagat ett hot mot miljön som var okänt för de flesta.
Luftföroreningarna blev en av de stora frågorna vid FN:s miljökonferens i
Stockholm 1972. Det var en fråga som påtagligt berörde mer än ett land, och
182