Ekologi, skog och miljö - Epsilon Open Archive - Sveriges ...

eroende bland annat på sämre förmåga än andra branscher att dra nytta av den
allmänna tekniska utvecklingen.
Under 1900-talets första hälft hade Sverige således etablerat sig som en
framstående industrination. Även fortsättningsvis behöll landet en god position
bland industriländerna fram till mitten av 1970-talet, men hade därefter den
svagaste tillväxten av dessa länder under många år. Massa- och pappersindustrin
fortsatte att tillhöra de ledande industrierna i Sverige med hög produktions- och
produktivitetstillväxt. Sågverksindustrin hade efter en lång stagnationsperiod sedan
sekelskiftet 1800/1900 en stark produktionstillväxt 1950–1975 och under 1990talets
andra hälft. Tidvis förekom lönsamhetsproblem inom hela skogsindustrin.
Skogsbrukets lönsamhet försvagades successivt mellan 1952 och 1973, varefter
lönsamheten i stort sett var relativt god med undantag för några år i början av
1990-talet.
Teknikoptimism inom skogsbruket
Många branscher hade sedan tidigt 1900-tal präglats av teknikoptimism. En sådan
nådde inte skogsbruket förrän på 1950-talet. Efter andra världskriget prövade
man motormanuella och maskinella metoder för trädfällning, upparbetning och
transport av virket, men kom inte särskilt långt i försöken att mekanisera
arbetsoperationerna. År 1950 användes fortfarande yxa, timmersvans och
barkspade i huggningsarbetet och häst för terrängtransporten. Det var nödvändigt
för skogsbruket att öka utvecklingstakten för att inte ytterligare komma efter
övriga branscher.
Introduktionen av enmansmotorsågarna i Sverige gick emellertid långsamt efter
försäljningsstarten 1948 (Hjelm 1992), men från mitten av 1950-talet gick
skogsarbetarna snabbt över till motormanuell avverkning (Ager 1992). Parallellt
med motorsågens utbredning ökade den maskinella barkningen, och vid 1960talets
slut hade handbarkningen i skogen nästan upphört i storskogsbruket (Andrén
1992, Embertsén 1992).
Inom skogsbrukets arbetsstudieorganisationer arbetade man under 1950-talet
efter flera utvecklingslinjer för terrängtransporternas mekanisering, främst
ombyggnad av små bandtraktorer, skogsutrustning av jordbrukstraktorn och
konstruktion av en helt ny skogstraktor (Malmberg 1988). År 1960 svarade
emellertid hästen som dragare fortfarande för omkring 80 % av virkestransporterna
i terräng (Sundberg 1978). Tio år senare var hästkörningsepoken slut i
storskogsbruket men varade ännu en tid i det mindre skogsbruket. Inom
199