Ekologi, skog och miljö - Epsilon Open Archive - Sveriges ...
Ekologi, skog och miljö - Epsilon Open Archive - Sveriges ...
Ekologi, skog och miljö - Epsilon Open Archive - Sveriges ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Effekten av restaureringen <strong>och</strong> den fortsatta <strong>skog</strong>sskötseln under 1900-talets<br />
andra hälft är ett ständigt stigande virkesförråd <strong>och</strong> ökade avverkningar. Under<br />
de senaste två decennierna registreras dessutom en successivt förbättrad <strong>miljö</strong>vård<br />
i samband med olika <strong>skog</strong>sskötselåtgärder.<br />
Miljön<br />
Under 1700-talet var det närmast <strong>skog</strong>slagarna, som gav uttryck för en långsiktig<br />
hushållning. Det gällde förbud mot avverkning av ek- <strong>och</strong> masteträd, skydd för<br />
bärande träd <strong>och</strong> träd för lövtäckt, samt utsyningstvång av virke för husbehov.<br />
Det fanns också inslag av markvård i restriktionerna för svedjning. De flesta av<br />
restriktionerna togs bort vid slutet av 1700-talet.<br />
Under 1800-talet fanns därför, bortsett från några regionala <strong>skog</strong>slagar som var<br />
verkningslösa, ingen nationell <strong>skog</strong>slagstiftning. De mål för <strong>skog</strong>shushållningen<br />
<strong>och</strong> den <strong>skog</strong>sskötsel, som Israel af Ström, Carl Ludvig Obbarius <strong>och</strong> Georg<br />
Conrad Holmerz argumenterade för, låg därför långt före de <strong>skog</strong>spolitiska<br />
ambitionerna <strong>och</strong> den praktiska <strong>skog</strong>sskötseln. De argumenterade för en hög<br />
<strong>och</strong> uthållig <strong>skog</strong>sproduktion. Af Ström <strong>och</strong> Obbarius införde dessutom en<br />
lönsamhetsprincip för <strong>skog</strong>sproduktionen, som mycket liknade1948 års<br />
<strong>skog</strong>spolitik. Holmerz gick längst i målformulering när han tillägger att<br />
”Skogshushållningen bör således i första hand sörja för att <strong>skog</strong>smarkens bördighet<br />
bibehålles eller ökas”.<br />
År 1909 antog riksdagen en naturskyddslag. Själva beteckningen på lagen säger<br />
vad naturvården skulle handla om, <strong>och</strong> under 1900-talets första hälft dominerades<br />
mycket riktigt naturvården av skyddsaspekten. Det dröjde till slutet av 1960talet<br />
innan <strong>skog</strong>sbrukets metoder började kritiseras mera allmänt. Då byggdes<br />
det upp en stark opinion mot vissa företeelser i det moderna <strong>skog</strong>sbruket, främst<br />
kalhyggen <strong>och</strong> herbicidanvändning.<br />
Ett resultat av kritiken var att riksdagen 1974 införde den första naturvårdsbestämmelsen<br />
i <strong>skog</strong>svårdslagen, ett annat att <strong>skog</strong>sägarna modifierade sina<br />
metoder. Hyggena kunde exempelvis göras mindre <strong>och</strong> mer utspridda än tidigare.<br />
Att använda skonsamma markberedningsmetoder <strong>och</strong> anpassa<br />
<strong>skog</strong>sskötselåtgärderna till ståndorten är exempel på andra metodförbättringar.<br />
Forskare inom <strong>miljö</strong>relaterade områden fick under 1980-talet allt större inflytande<br />
över debatter, överväganden <strong>och</strong> lagstiftning rörande <strong>skog</strong>sbrukets <strong>miljö</strong>frågor.<br />
Den sakligare grund man fick för att bedriva <strong>miljö</strong>vård skapade också ett krav<br />
225
Change language