Ekologi, skog och miljö - Epsilon Open Archive - Sveriges ...

felmarginaler än beståndsanläggning, innan bestånden drabbas av nämnvärda
produktionsnedsättningar.
Även skogsvårdslagen med dess föreskrifter om beståndsvård har snabbt
anpassats till nya forskningsrön och krav på miljöhänsyn. Det återspeglar sig i
den höga grad av både produktions- och miljöhänsyn, som redovisas i röjningsoch
gallringsundersökningarna.
Också den ekologiska forskningen har utan större dröjsmål beaktats i
skogslagstiftningen och i den skogliga miljövården, främst beroende på det starka
tryck som miljöopinionen under 1970- och 1980-talen utövade på politiker och
skogsägare, och det banbrytande i riksdagsbeslutet 1993 när ett miljömål för
skogsbruket infördes. En viktig förutsättning för denna politik var att forskningen
inom miljörelaterade områden under 1970- och 1980-talen snabbt hade förbättrat
det vetenskapliga underlaget för miljövårdsåtgärder i skogsbruket.
Miljöhänsyn i skogsvården
Under det senaste decenniet har det gjorts undersökningar i vilken utsträckning
skogsägarna tar hänsyn till miljön när olika åtgärder utförs. Det viktigaste målet
är att bibehålla en biologisk mångfald. Det blir en konstruktion, eftersom det i
praktiken inte existerar något säkert mått på en tillfredsställande biologisk
mångfald i olika miljöer och hur man långsiktigt skall bevara denna. Konstruktionen
baserar sig på skogsvårdslagens bestämmelser om hänsynen till natur- och
kulturmiljövård och föreskrifter till denna. I föreskrifterna finns regler, som är väl
förankrade i ekologins senaste rön.
Gallringen var den åtgärd som först undersöktes. Vart femte år mellan 1982 och
1997 studerade man hur gallringarna utfördes i förhållande till produktionsmålet.
På omkring 90 % av objekten i samtliga undersökningar hade skogsvårdslagens
krav på begränsningar av virkesuttag, stickvägsareal och skador på kvarstående
skog beaktats (SKS 1984, 1989, 1995, 1998d).
Vid en undersökning 1998 jämfördes också hur väl gallringarna utfördes i
förhållande till skogsvårdslagens bestämmelser om natur- och kulturmiljön.
Slutomdömet var att i 84 % av bestånden var hänsynen större än, och i 12 % i
nivå med kraven, således godkänt i 96 % av bestånden.
Gallringarna uppfyllde alltså i hög grad både produktionskraven och de 1993
införda miljökraven enligt skogsvårdslagen. Utom i enstaka fall torde det vara
svårt att åstadkomma nämnvärt högre kravuppfyllelse. Gruppställdhet, skiktning
och luckor i bestånden, samt skador på de grövre träden med flera faktorer kan
214