Ekologi, skog och miljö - Epsilon Open Archive - Sveriges ...
Ekologi, skog och miljö - Epsilon Open Archive - Sveriges ...
Ekologi, skog och miljö - Epsilon Open Archive - Sveriges ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>och</strong> lade därigenom en viktig grund för 1900-talets ståndortsforskning (Tamm<br />
1978). Även om inte begreppet ekosystem fanns, avspelar hans klassificering av<br />
naturtyper ett tidigt ekosystemtänkande. Lovén studerade naturvetenskap i Lund<br />
<strong>och</strong> vid forstakademier i Tyskland, varefter han skrev en doktorsavhandling om<br />
parasitsvampar i <strong>skog</strong>skulturer. Som <strong>skog</strong>schef vid <strong>skog</strong>sbolaget Uddeholm<br />
utförde han flera undersökningar varav den kanske viktigaste gällde tallens <strong>och</strong><br />
granens tillväxt <strong>och</strong> behandling i Värmland.<br />
Ett för tiden ovanligt privat initiativ tog <strong>skog</strong>sbolaget Mo <strong>och</strong> Domsjös direktör<br />
Frans Kempe när han 1895 inrättade en privat biologisk forskningsstation. Den<br />
förestods en kort tid av botanisten, senare professor i Uppsala, Axel Lundström<br />
med uppgift att genom försök utreda livsbetingelserna för <strong>skog</strong>sträden <strong>och</strong> vilket<br />
inflytande avverkningssätt, jordbearbetning, dikning, bränder, betning m.m. hade<br />
på <strong>skog</strong>arnas utveckling (Söderqvist 1986).<br />
Der var således ett mycket litet antal personer som forskade <strong>och</strong> samman-fattade<br />
befintlig kunskap i läroböcker eller andra dokument. Deras insatser var därtill<br />
utspridda under en lång tid. Forskningen blev fragmentarisk både ämnesmässigt<br />
<strong>och</strong> geografiskt, <strong>och</strong> följaktligen helt otillräcklig för det praktiska <strong>skog</strong>sbruket.<br />
Tyska lärdomar<br />
Tyska jägmästare anställdes vid gods- <strong>och</strong> bruksegendomar i södra hälften av<br />
landet för att lära upp de egna <strong>skog</strong>vaktarna, t ex Lesjöfors, Färna, Uddeholm,<br />
Storfors, Mölnbacka, Östanå <strong>och</strong> Hällefors (Svanberg & Tydén 1992). Östanå<br />
var statsminister Erik Gustaf Boströms gods.<br />
Vid slott <strong>och</strong> gods i Skåne, bland annat vid Maltesholm, Trolleholm, Öfvedskloster,<br />
Wrams Gunnarstorp, Kristinehof <strong>och</strong> Rössjöholm, anställdes förutom tyskar även<br />
danska <strong>skog</strong>vaktare <strong>och</strong> jägmästare (Sundberg 2001). Tyska läroböcker som<br />
användes vid <strong>skog</strong>sinstitutet <strong>och</strong> <strong>skog</strong>sskolorna förmedlade också vetenskap<br />
<strong>och</strong> praktiska rön.<br />
Det tyska <strong>skog</strong>sbruket användes under hela 1800-talet som en förebild i den<br />
svenska <strong>skog</strong>sutbildningen. I Tyskland låg nämligen <strong>skog</strong>svetenskapen tidsmässigt<br />
långt före den svenska (Enander 2000). Det hängde samman med den mycket<br />
stora skillnaden i kompetens <strong>och</strong> volym mellan ländernas <strong>skog</strong>liga forskning <strong>och</strong><br />
utbildning. Redan under 1800-talets första årtionden etablerades en högre<br />
<strong>skog</strong>sutbildning på universitetsnivå. Utbildningen ägde rum vid forstakademier<br />
(<strong>skog</strong>shögskolor) som utvecklades till relativt stora enheter. Vid till exempel<br />
forstakademierna i Eberswald, Münden <strong>och</strong> Tharandt, där de tidigare nämnda<br />
77
Change language