Ekologi, skog och miljö - Epsilon Open Archive - Sveriges ...

"Men fast man någon gång i solen fläckar såg,
blir månen likafullt, med sina fläckar, måne.
Fast Newton själv en dag i andefeber låg,
Blir Swedenborg ändå helt rätt och slätt
- en fåne."
Anm. Även Newton, som på Kellgrens tid för länge sedan gått ur tiden, fick en
liten släng AV Kellgrens slev i kampen mot allt som kunde fördunkla förnuftet.
Det kan ha varit någon sida av Newtons gudstro, eller den alkemi den store
vetenskaparen en tid ägnat sig åt som förargade Kellgren. Inte ens geniet Newton
var fullkomlig.
Emanuel Swedenborg (1688-1772) intresserade sig tidigt för naturvetenskap
och teknik. Han utgav den första vetenskapliga tidskriften 1716, och behandlade
bland annat järn- och kopparframställning i ett vetenskapligt verk. På
Bergskollegiets uppdrag utförde han den första tekniska utvärderingen, som gällde
en ångmaskin. Så småningom gick han över den vetenskapliga gränsen till den
andliga. På empirisk väg sökte han bevisa själens odödlighet (Jonsson 2000).
Han fortsatte med uttolkningar av bibeln, och samtalade med andar och änglar
om detta. Uppenbarelserna återgav han i flera verk. Swedenborg har haft stort
inflytande på författare såsom Emerson, Almquist och Strindberg.
Swdenborgs uppenbarelser är exempel på sådant som upplysningens företrädare,
fritänkarna, ville befria människorna från. Enligt fritänkarnas kunskapsteori kan
nämligen vi människor förvärva kunskaper endast om sådant, som vi uppfattar
med våra sinnen. Det innebär med andra ord, att alla våra kunskaper förvärvas
på empirisk väg. Det som ligger utanför den förnimbara världen kan vi inte veta
något om. Där vidtar våra trosföreställningar.
Den tyske filosofen Immanuel Kant (1724-1804), en av västvärldens mest
betydande filosofer, utvecklade denna kunskapsteori sitt stora verk Kritik av
det rena förnuftet 1781. Han menade, mycket förenklat uttryckt, att det vi inte
kan iaktta med sinnena -"tinget i sig" - kan vi aldrig få någon vetskap om. Det
tillhör inte verkligheten. Kant gick emellertid längre med problemet hur de med
sinnena förvärvade kunskaperna - verkligheten - bearbetades. I medvetandet
finns enligt Kant instrument som strukturerar verkligheten i tid och rum. Det
existerar i medvetandet också en medfödd förmåga att organisera verkligheten i
kausalitet - orsakssamband. Om Kant känt till Darwins värld skulle denna
inbyggda förmåga hos människan att strukturera och organisera verkligheten
sannolikt ha kategoriserats som instinkter, vilka är utsatta för evolution och därför
även varierar från individ till individ.
För naturvetenskapen var det betydelsefullt med en kunskapsteori som definierade
gränserna för empirisk forskning och som dessutom medverkade till en frigörelse
32