Ekologi, skog och miljö - Epsilon Open Archive - Sveriges ...

Den religiösa övertygelsen fick ett klart uttryck i hans skrifter. "I Jesu namn" var
överskriften till Politia Naturae och avslutningen löd "Gud allena tillhör äran"
(Linné 1760). I Oratio de telluris habitabilis incremento leder Linné (1744) i
bevis "att i begynnelsen en enda planta skapats av varje art och kön." Han visar
också hur alla arter kunnat spridas från en enda liten ö, som från början fanns på
det vattentäckta jordklotet. Arterna var färdigutvecklade vid skapelsen, och
återkom oförändrade i en evig livscykel (Linné 1749). Dessa teser var helt i strid
mot Darwins evolutionslära hundra år senare, liksom tesen (den från Aristoteles
ärvda läran) att naturen hade ett särskilt ändamål och varje art en särskild uppgift:
"Varje växt håller sig inom sin egen växtplats för att den ena inte skulle tränga ut
den andra. - -Gnagarna har tillsagts att gnaga bort allt överflödigt, dött och
frånstötande. - - Rovdjuren är skapade att hålla jorden ren från as." Slutligen var
"allt på jorden skapat för människan och hennes syften" (Linné 1760).
Begreppet biologisk mångfald fick genom dessa teser en speciell innebörd,
eftersom Gud hade skapat allt i naturen av en viss orsak. Det innebar följaktligen
att alla arter måste bevaras för att Guds ordning inte skulle rubbas. Slutligen var
"allt på jorden skapat för människan och hennes syften" (Linné 1760). En härlig
värld för människan alltså. Man finner att Linné var trogen formuleringarna
skapelseberättelsen i Första moseboken i sin syn på naturen.
Trots en energisk och detaljrik motivering av skapelsen och naturens ändamål,
finns det något motsägande i Linnés framställning. Det gäller särskilt den
Darwinistiska situation han i vissa texter beskriver: "helt olika växter i fullständig
oordning - - som till yttermera visso utsattes för den jämmerligste behandling av
maskar, insekter, fiskar, amfibier, fåglar och däggdjur." Man kan "se att dessa
varelser - - också utövar ett häpnadsväckande tyranni mot varandra - - det
råder kort sagt ett oavbrutet allas krig mot alla" (Linné 1760). Han målar härmed
upp Darwins struggle for life, och exemplifierar med en omfattande ekologisk
detaljkunskap hur detta äger rum i näringskedjorna inom växt- och djurvärlden.
Här förnekar sig inte hans skarpa iakttagelseförmåga. Däremot hade han inte
möjligheten att dra de vetenskapliga slutsatserna av vad han iakttagit, eftersom
det saknades en evolutionsteori. Under 1700-talet var det nämligen en vanlig
uppfattning att jorden skapades omkring 4000 år f. Kr. Den korta tid som förflutit
sedan dess gav inget utrymme för en evolution. Någon sådan förekom därför
inte i hans föreställningsvärld.
I avhandlingen Oeconomia Naturae 1749, skildrar Linné naturens kretslopp
inom stenriket, växtriket och djurriket med de begränsningar som framgått ovan.
Här behandlas bland annat vattnets kretslopp, bergarters bildande och nedbrytning,
djurens och växternas livscykel samt olika näringskedjor. Oeconomia Naturae
28