Ekologi, skog och miljö - Epsilon Open Archive - Sveriges ...
Ekologi, skog och miljö - Epsilon Open Archive - Sveriges ...
Ekologi, skog och miljö - Epsilon Open Archive - Sveriges ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Innehållet i <strong>Sveriges</strong> Natur dominerades under det första halvseklet av botaniska<br />
artiklar, som behandlar landskapstyper såsom bok<strong>skog</strong>ar, ljunghedar, myrar,<br />
lövängar <strong>och</strong> sydberg, samt enstaka växter <strong>och</strong> växtlokaler samt hur dessa skall<br />
skyddas. Det finns också en förkärlek för märkliga träd <strong>och</strong> trädbestånd, ur<strong>skog</strong>ar<br />
<strong>och</strong> sällsynta växter, <strong>och</strong> med åren framstår artiklarna som en landsomfattande<br />
inventering av sådana förekomster. De zoologiska inslagen handlar nästan<br />
uteslutande om fågelbiotoper <strong>och</strong> deras fredande.<br />
Artiklar om naturtillgångarnas utnyttjande behandlade fram till 1950-talet mest<br />
vattenregleringar i södra delen av landet, exempelvis reglering av Forsakar, Tåkern,<br />
Hornborgasjön <strong>och</strong> Mörrumsån. Först därefter märks ett tydligt intresse för att<br />
bromsa eller påverka norrlandsälvarnas utbyggnad. Lars-Erik Esping (1926-<br />
2006), intendent vid SNF <strong>och</strong> senare byråchef 1962 i den nybildade<br />
Naturvårdsnämnden (ombildad till Naturvårdsverket 1967), var starkt engagerad<br />
i frågan. Då hade emellertid de flesta älvarna redan byggts ut med dammar <strong>och</strong><br />
kraftverk.<br />
Författaren växte upp vid Ångermanälven <strong>och</strong> reste ofta under 1940-talet<br />
tillsammans med fadern i dess dalgång under den tid då den helt orörda älven<br />
byggdes ut med dammar <strong>och</strong> kraftverk efter hela dess 46 mil långa sträckning<br />
från fjäll till hav. Någon <strong>miljö</strong>debatt i nutida bemärkelse kan jag inte erinra mig<br />
förrän den sista forsen, Sollefteåforsen med mycket liten fallhöjd, byggdes ut på<br />
1960-talet. Då leddes oppositionen mot utbyggnaden av prosten Georg Bergfors<br />
i Sollefteå.Synpunkter på användningen av <strong>skog</strong>stillgångarna förekom sparsamt<br />
i Svensk Natur.<br />
142<br />
Kraftverksbygget mitt i Sollefteå 1963. Foto förf.
Change language