Ekologi, skog och miljö - Epsilon Open Archive - Sveriges ...
Ekologi, skog och miljö - Epsilon Open Archive - Sveriges ...
Ekologi, skog och miljö - Epsilon Open Archive - Sveriges ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
akademien, som grundades 1739 inte efterfrågade uppgifter om <strong>skog</strong>arna, men<br />
kanske också av hans ambivalenta inställning till <strong>skog</strong>en som resurs.<br />
En källa som är ny i <strong>skog</strong>shistoriskt sammanhang är lektorns i Skara Skola, P. E.<br />
Lind<strong>skog</strong> (1812-1814) "Försök till en kort beskrivning om Skara Stift", som<br />
författaren ärvt av sin farfar, kontraktsprosten Karl-Petter Enander (1842-1926).<br />
Det är en totalinventering av natur <strong>och</strong> naturresurser, näringar, kommunikationer,<br />
kultur <strong>och</strong> allmän historia påbörjad på 1700-talet av kontraktsprosten S.<br />
Wilksman men slutförd av Lind<strong>skog</strong>. Den omfattar 1235 sidor <strong>och</strong> är mycket<br />
detaljrik. Inventeringen gick nämligen ned på hemmansnivå. Uppgiftslämnare var<br />
stiftets pastorer, vilka torde ha varit väl skickade för uppgiften, inte minst för att<br />
de på sina boställen hade jordbruksdrift <strong>och</strong> ibland även tillgång till <strong>skog</strong>, samt<br />
kände till människornas levnadsvillkor.<br />
Beträffande <strong>skog</strong>liga förhållanden rapporteras mest om <strong>skog</strong>sbrist i slättområdena<br />
<strong>och</strong> god <strong>skog</strong>stillgång i större <strong>skog</strong>sområden, men i några få fall ges också<br />
upplysningar om sådd eller plantering av tall <strong>och</strong> gran, huvudsakligen på säterier.<br />
Omkring dessa större gårdar fanns ofta vackra barr- eller löv<strong>skog</strong>ar. Ett fåtal<br />
hemman rapporteras vara omgivna av trädgårdar <strong>och</strong> vara försedda med<br />
planterhagar. Andra hade små, inhägnade <strong>skog</strong>ar, som dock var otillräckliga för<br />
husbehovet. De torde ha varit anlagda, eftersom de låg på Varaslätten. Några<br />
kronoallmänningar, bland andra Hökensås, liksom sockenallmänningar rapporteras<br />
vara hårt uthuggna <strong>och</strong> illa medfarna av bränder m.m.<br />
Om Alingsåstrakten berättas att "Skogen är i avtagande, hvartill bidrager, utom<br />
för detta timade <strong>skog</strong>seldar, att Bonden måste årligen förvandla någon del av sin<br />
<strong>skog</strong> i pengar, medelst kolande, nedhugning, timmer <strong>och</strong> bräder med mera. till<br />
utskylders bestridande <strong>och</strong> inköp av bristande spannmål. Också har det aldrig<br />
bidragit till <strong>skog</strong>ens tillväxt, att <strong>skog</strong>arne varit Allmänningar." Texten är faktarik<br />
<strong>och</strong> rakt på sak.<br />
Skogsbristen var således legio på slätterna <strong>och</strong> i andra stora jordbruks-områden<br />
i Skara stift. I exempelvis Edsvära socken, där prosten Enanders far ägde ett<br />
hemman, var det alldeles <strong>skog</strong>löst med undantag av lövträd på ängarna. Det<br />
skulle kunna beskrivas på ungefär samma sätt idag. På 1700-talet fick man dock<br />
elda med torv <strong>och</strong> hämta byggnadstimmer fyra mil bort.<br />
Slutligen kan nämnas Västsverige som med sina utbredda ljunghedar var motpolen<br />
till ur<strong>skog</strong>arna i Norrlands inland. Professor Carl Malmström (1939) har med<br />
stöd av kartor upprättade år 1652 <strong>och</strong> 1850 samt beskrivningar påvisat den<br />
39
Change language