Ekologi, skog och miljö - Epsilon Open Archive - Sveriges ...

Enligt J. P. Kimmins (2004) professor i management ecology vid University of
British Columbia, bör man lägga stor vikt vid studier av successionerna i
skogsekosystem, eftersom man måste veta vad som händer vid störningar: ”
Without an adequate theoretical and/or empirical knowledge of succession,
successful land management is generally a matter of luck”.
Skogsskötselns idé är ju faktiskt baserad på att det skall ske störningar i form av
markberedning, gallring med mera, och de som bedriver skogsbruk bör ha
kunskap om dessa störningars effekter på produktionen och miljön. Av föregående
kapitel framgår exempelvis att det i Sverige utförts mycket forskning om
markberedningens betydelse för plantornas mikromiljö, och att det utarbetats
avancerade modeller för prognostisering av beståndsutveckling och
virkesproduktion för varierande gallringsprogram. Däremot är kunskaperna mer
eller mindre ofullständiga beträffande störningarnas påverkan i övrigt på mark
och växtlighet.
En annan huvudfråga vid ”vård av skogliga ekosystem” är tillämpningen av
hållbarhets- eller uthållighetsprincipen med avseende på produktion, miljö och
sociala värden. För att bibehålla dessa värden är det fundamentalt att bevara
markens produktionsförmåga. Hållbarhetsbegreppet bör även omfatta
bibehållandet av hög vattenkvalitet enligt det europeiska nätverket av ekologer.
Ett verksamt medel för bevarandet av markens egenskaper och vattenkvaliteten
är att anpassa skogsskötselåtgärderna till ståndorten.
Hållbarhetsprincipen berör i hög grad den biologiska mångfalden. Den senare är
emellertid en term som ofta begagnas mer som ett slagord än som ett vedertaget
begrepp. Orsaken är att det saknas en tillfredsställande definition. Kimmins (2004)
menar att detta är ett problem, dels för praktikerna när de skall tillämpa
intentionerna om ett uthålligt skogsbruk, dels för politikerna när de skall besluta
om skogsbrukets inriktning.
Bevarandet av den biologiska mångfalden ställer stora krav på kunskaper om
ekosystemens successioner och vilka åtgärder som krävs. Många områden eller
enskilda biotoper kräver ofta viss skötsel även om de undantas från reguljärt
skogsbruk. Utöver att behålla mångfalden kan det finnas behov att återställa en
försvunnen sådan genom olika åtgärder, till exempel att upphöra med
markförstörande brukningsmetoder eller stimulera till användning av metoder som
ökar mångfalden. Exempel på det senare är när riksdagen avreglerade
skogsvårdslagen 1993. Genom att slopa röjningsplikten hoppades man att
konformiteten i ungskogarna skulle brytas, och att variationen i vegetationen
därigenom skulle öka. Lagen tillåter även nya former för avverkning, exempelvis
175