Ekologi, skog och miljö - Epsilon Open Archive - Sveriges ...

Geologen Axel Erdmann (1814–1869) tillhörde de forskare som snabbt gav sig
i kast med den nya kvartärgeologin. Han tog bland annat initiativ till inrättandet
av Sveriges geologiska undersökning 1858, och blev dess förste chef. Därigenom
fick svenskarna en källa till ständigt förbättrade kunskaper om de olika jordarterna,
och det blev redan från början systematik i detta kunskapsstoff genom det
klassifikationssystem som Erdmann utarbetade (Frängsmyr 2000). Detta system
kombinerade jordarternas bildningssätt med deras sammansättning. De
organogena jordarterna klassificerades 1862 av Hampus von Post (1822–1911),
kemist, geolog och 1869–1892 föreståndare för Lantbrukskemiska anstalten
vid Ultuna. År 1868 var Erdmann klar med ett verk om Sveriges kvartärgeologi,
Bidrag till kännedom om Sveriges qvartära bildningar. Han var även föregångsman
i mikroskopisk analys av mineraler och bergarter. Parallellt forskades om andra
delar av markläran. Justus von Liebig (1803–1873), tysk kemist, visade år 1840,
att luftens koldioxid och inte humusen var växternas kolkälla, samt att markens
mineralnäringsförråd bestämde växtproduktionen. Han klargjorde därigenom två
nyckelfrågor inom ekologin.
Bergseetbreen, en gren av
Jostedalsbreen med glaciär
och isälv. Här bildades
jordarter, rullstensåsar och
sediment. Foto: Finn Loftesnes.
55