Ekologi, skog och miljö - Epsilon Open Archive - Sveriges ...

Modeller för produktion och planering
Sedan 1980-talet är produktionsmodeller de viktigaste medlen för prognoser av
beståndsutvecklingen. Med dessa modeller kan produktionstabeller med mycket
varierande utgångsbestånd och gallringsprogram konstrueras. Med material från
Stora P framställde Eric Agestam (1985) en produktionsmodell för blandbestånd
av tall, gran och björk. Han visade bland mycket annat att för marker med
ståndortsindex T24 – G22 har den högsta produktionen erhållits med
trädslagsblandningen 25 % gran- och 75 % tallstammar i utgångsbeståndet. Ulf
Söderberg använde riksskogstaxeringens material rörande enskilda träd för att
utarbeta tillväxtfunktioner för tall, gran, björk och övriga lövträd. Olle A Persson
(1992) använde material både från Stora P och från fasta provytor utlagda mellan
1966 och 1978 som underlag för en produktionsmodell för tallskog.
Produktionsforskningen fördes ytterligare ett steg närmare praktiken genom två
mät- och beräkningssystem, nämligen Indelningspaketet och Hugin. Stommen i
systemen är Söderbergs (1986) tillväxtfunktioner, som används för simulering av
utvecklingen i etablerade bestånd. Indelningspaketet (Jacobsson, Jonsson &
Kallur 1987) är en modell för planering på företagsnivå. Hugin är avsett för
långsiktiga regionala avverkningsberäkningar och för jämförelse av olika
skogsvårds- och avverkningsprogram. I Hugin ingår även Per-Magnus Ekös
(1985) arbete med tillväxtfunktioner för arealproduktion. Med dessa kan
beståndsvisa produktionsmodeller för tall, gran, björk, bok och ek konstrueras.
Vi har alltså idag nått fram till metoder som gör det möjligt för varje företag att i
förväg laborera med olika skogsskötselprogram. Det kan gälla antal plantor vid
anläggningen av bestånden, skilda trädslag eller blandningar av trädslag, olika
gallringsstyrkor och tidsintervall mellan gallringarna. Det skall sedan vägas mot
andra faktorer såsom miljöhänsyn och stabilitet i bestånden.
152