Ekologi, skog och miljö - Epsilon Open Archive - Sveriges ...

More documents

Recommendations

Info

denna, Göteborgskoloristerna, hade själva inte studerat de franska expressionisterna på plats men inspirerats av bland andra Carl Kylbergs (1878– 1952) sätt att med färg och upplösta former framkalla stämningar och mystik i sina naturbilder. Hur radikal denna konstform var visade sig när Nationalmuseum 1937 ville inköpa ett verk av Kylberg. Inköpet stoppades av den socialdemokratiska ecklesiastikministern Arthur Engberg med motiveringen: ”De som ävlas att befria färgen från formen och låta den leva liksom sitt eget liv, de äro i själva verket i färd med att upplösa och förinta konsten själv.” Kylberg fick på detta sätt stå till svars för modernismen som helhet, som ansågs vara ett hot mot kulturen (Edwards 2000). Göteborgskoloristerna ryggade dock inte tillbaka. De som personifierar denna grupp är Ivan Ivarsson (1900–1939), Åke Göransson (1902–1942), Inge Schiöler (1908–1971) och Ragnar Sandberg (1902–1972). Till skillnad från de parallella rörelserna inom konsten, kubismen och surrealismen, är Göteborgskoloristernas återgivning av natur och landskap lätt att förstå och påverkas av på grund av det sinnliga, färgflödande sätt detta utförs på. Efter andra världskriget anknöt en ung konstnärsgrupp till 1910-talets kubism samt till storheterna i konstvärlden under förkrigstiden, Pablo Picasso, Piet Mondrian med flera. Den konstform, som avantgardisterna Lennart Rodhe (f. 1916), Karl-Axel Pehrson (1921–2005), Pierre Olofsson (1921–1996) och Olle Bonniér (f. 1925) ville utveckla, var konkretismen. Det var en ickeföreställande konst, en konkret konst, som skulle leda bort från naturassociationer (Hjertzell 1996). Det lyckades inte i så måtto att konsten behöll sina referenser till naturen och blev ”påfallande figurativ” (Edwards 2000). Konkretismen övergavs efter endast ett tiotal år. Pehrson kastade helt om och målade exotiska och mycket fantasifulla landskap som för tanken till det ekologiska samspelet i en artrik natur. Några har en liten antydan av nordiskt landskap, men ett obestämt, främmande anslag överväger. Kolorismen var egentligen den sista rörelsen inom den föreställande konsten under 1900-talet då landskapet som motiv fick relativt stort utrymme. Hjerzell (1996) har samma uppfattning, och menar att 1960-, 1970- och 1980-talen inte var någon stor tid för landskapsmåleriet. Följer man konsten på det lokala planet finner man dock att landskap och natur överhuvudtaget är relativt vanliga motiv, även om det är svårt att urskilja några särskilda konstriktningar. 112
När konsten blev icke-föreställande, förlorade den sin betydelse att påverka människors natursyn. Ett nonfigurativt återgivet landskap kan knappast förmedla någon nämnvärd naturkänsla hos betraktaren. Kanske för att få en diskussion om det nutida landskapsmåleriet anordnade Gerlesborgsskolan på utställningen Natur O Natur, där verk från helt abstrakta till föreställande, koloristiska målningar visades 2006, bl. a. Kristoffer Zetterstrands Patio. Karl-Axel Perhson/ BUS 2007. Foto Bukowskis Kristoffer Zetterstrand. The Patio. Foto konstnären. 113
Page 1 and 2:
Ekologi, skog och miljö Vetenskap
Page 3:
”Den ekologiska vetenskapen kan h
Page 6 and 7:
6. Skogsvetenskap, skogsbruk och ek
Page 8 and 9:
Den första naturvårdsbestämmelse
Page 10 and 11:
skogsvård och ta hänsyn till milj
Page 12 and 13:
Professor emeritus Carl Olof Tamm k
Page 14 and 15:
Antikens filosofi - dåtidens natur
Page 16 and 17:
skeendet i naturen, ingen särskild
Page 18 and 19:
Under 1700-talet växte det fram en
Page 20 and 21:
En landsman till honom, prästen St
Page 22 and 23:
Sexualsystemet innehöll från bör
Page 24 and 25:
Ett gemensamt botaniskt språk Linn
Page 26 and 27:
genom att till Sverige låta inför
Page 28 and 29:
Den religiösa övertygelsen fick e
Page 30 and 31:
Han beskriver sedan rasbranternas u
Page 32 and 33:
"Men fast man någon gång i solen
Page 34 and 35:
Skogen sågs under 1700-talet som e
Page 36 and 37:
Skogsskötsel och skogstillstånd I
Page 38 and 39:
Den slutsats man kan dra av ovanst
Page 40 and 41:
kraftiga minskningen av skogsareale
Page 42 and 43:
är också historieskrivarnas bedö
Page 44 and 45:
Svedjandet skulle göras med omsorg
Page 46 and 47:
olika sätt skyddat dessa, vilket k
Page 48 and 49:
motståndare till svedjningen. Denn
Page 50 and 51:
Det som ”skiljer skogshuggarens t
Page 52 and 53:
De båda forskarnas naturfilosofisk
Page 54 and 55:
Berzelius var Vetenskapsakademiens
Page 56 and 57:
Liebig, som efterträdde Berzelius
Page 58 and 59:
Även relationen mellan dessa arter
Page 60 and 61:
Ett viktigt exempel var oxidationen
Page 62 and 63: katastrofer ägt rum på jorden, oc
Page 64 and 65: Det är den första tesen om nedär
Page 66 and 67: hyrde vägvisare och fick ibland so
Page 68 and 69: Den allmänna världsbilden såväl
Page 70 and 71: Bohemen och äventyraren Wallace ha
Page 72 and 73: släkt med aporna på sin farfars e
Page 74 and 75: Dekanen hade också fått ett brev
Page 76 and 77: ”Tjänliga skrifter” om skogshu
Page 78 and 79: svenskarna studerade, fanns omkring
Page 80 and 81: användning. En skicklig Skogshush
Page 82 and 83: af Ström visar sig vara väl insat
Page 84 and 85: vilka kunskaper som behövs för at
Page 86 and 87: Om timmerblädningen skriver han at
Page 88 and 89: Det skogspolitiska miljömål, som
Page 90 and 91: Antal yrkesverksamma personer i sko
Page 92 and 93: åter äro dels ej längre växtlig
Page 94 and 95: direkt jämföra med dagens uppgift
Page 96 and 97: Böndernas bristande intresse för
Page 98 and 99: Kronoparkerna utökades snabbt och
Page 100 and 101: Brukssociteten med sina ekonomiska
Page 102 and 103: skogsareal. Skogen betades hårt. P
Page 104 and 105: Hur påverkas människors syn på n
Page 106 and 107: Paul Cézanne (1839-1906) var den s
Page 108 and 109: konstnären Gustaf Fjaestad när ha
Page 110 and 111: mot det nationalromantiska i konste
Page 114 and 115: Diskussion - är öppna landskap in
Page 116 and 117: 116 Kapitel 8 Vildmarksideal och na
Page 118 and 119: Roosevelt placerade 1898 en ung ”
Page 120 and 121: Nybildade naturskyddsföreningar la
Page 122 and 123: Disciplinen ekologi växer fram Zoo
Page 124 and 125: Naturlig skapelsehistoria utgavs i
Page 126 and 127: Worster uttalar att Warming var ”
Page 128 and 129: Den stora uppgörelsen Tansley (193
Page 130 and 131: I Sverige eller Skandinavien i övr
Page 132 and 133: experiment. Hesselman undersökte r
Page 134 and 135: Sveriges Geologiska Undersökning,
Page 136 and 137: En annan betydelsefull undersöknin
Page 138 and 139: Erik Björkman (1942) senare profes
Page 140 and 141: 140 Kapitel 11 Naturskyddet från s
Page 142 and 143: Innehållet i Sveriges Natur domine
Page 144 and 145: om den lappländska floran. Han skr
Page 146 and 147: Fram till 1920-talet hade Sverige e
Page 148 and 149: Plantornas mikromiljö - en ekologi
Page 150 and 151: m 2 . Mineraljorden och den uppgrä
Page 152 and 153: Modeller för produktion och planer
Page 154 and 155: Eugene Odum var emellertid först o
Page 156 and 157: Odum (1996) drar också paralleller
Page 158 and 159: Miljövårdare måste känna till d
Page 160 and 161: Idén om metapopulationer har därf
Page 162 and 163:
En tillämpning av ekologiforskning
Page 164 and 165:
exempel på positiva effekter efter
Page 166 and 167:
Det gasutbyte som äger rum vid fot
Page 168 and 169:
De viktigaste slutsatserna är att
Page 170 and 171:
Vid överskott av kväve kan närin
Page 172 and 173:
Ett exempel på det senare är en s
Page 174 and 175:
Mykorrhizan - en av de viktigaste f
Page 176 and 177:
successiv utglesning, om avverkning
Page 178 and 179:
allmänheten uppväckte sådant som
Page 180 and 181:
Tjuoltajåkkas deltaland i Kvikkjok
Page 182 and 183:
Herbiciderna behandlas sparsamt, oc
Page 184 and 185:
Båda organisationerna hade kontakt
Page 186 and 187:
De första praktiska försöken med
Page 188 and 189:
Lennart Hardell (1977) läkare vid
Page 190 and 191:
Striden om kalhyggen Kritiken mot s
Page 192 and 193:
Den försvårade enligt samerna sam
Page 194 and 195:
Miljöorganisationerna var på sin
Page 196 and 197:
miljögrupper om befarade cancerfal
Page 198 and 199:
Sekelskiftet 1800/1900 innebar inge
Page 200 and 201:
skogsvården började traktordragna
Page 202 and 203:
Skogslagstiftningen nådde sin kulm
Page 204 and 205:
Redan ett par år efter skogsvårds
Page 206 and 207:
Virkesförrådets förändring mell
Page 208 and 209:
Efter femtio års riksskogstaxering
Page 210 and 211:
Gallringsstatistiken är mycket os
Page 212 and 213:
till dikningstillfället och till s
Page 214 and 215:
felmarginaler än beståndsanläggn
Page 216 and 217:
Ett planeringsarbete med bland anna
Page 218 and 219:
och södra Sverige till minst 1 500
Page 220 and 221:
Uthålligheten i fara Skogsbrukets
Page 222 and 223:
”1§ Skogen är en förnybar resu
Page 224 and 225:
En stor sådan studie - Barrskogsla
Page 226 and 227:
på att utforma en distinktare milj
Page 228 and 229:
ecosystem, which strongly influence
Page 230 and 231:
Other factors in the rest of the wo
Page 232 and 233:
Andersson, F., Angelstam, P., Feger
Page 234 and 235:
Budiansky, S. 1995. (Originaltiteln
Page 236 and 237:
Enander, K-G. 1965-1970. Anteckning
Page 238 and 239:
Gullander, B. 1972. Linné i Väste
Page 240 and 241:
Hüttl, R.F. & Schneider, B. U. 199
Page 242 and 243:
Juhlin Dannfelt, M. 1959. Skogarna
Page 244 and 245:
Lundmark, J-E. 1974. Ståndortsegen
Page 246 and 247:
Nilsson, R. 1975. Klorerade fenoxis
Page 248 and 249:
Segerdahl, G. 1843. Handledning fö
Page 250 and 251:
Tamm, C. O. 1968. Det skogliga ekos
Page 252 and 253:
Wonders, K. 1993. Kolthoffs museipr
Page 254 and 255:
1896 års skogskommitté. Betänkan
Page 256 and 257:
SNV PM 719. 1976. Skogsbruk utan fe
Page 258 and 259:
Ehnström, Bengt 168 Ekö, P.M. 152
Page 260 and 261:
Nyblom, Edvin 96 Näsholm, Torgny 1
Page 262:
Distribution: Pris: 200:- SLU Insti
show all

Ekologi, skog och miljö - Epsilon Open Archive - Sveriges ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?