Ekologi, skog och miljö - Epsilon Open Archive - Sveriges ...

yttre och inre byggnad vara i harmoni med de naturförhållanden under vilken den
lever.” En annan uppgift var att studera varför växterna slutit sig samman till
växtsamhällen, och varför de utvecklat en viss livsform i en viss miljö. Med livsform
avser Warming växternas morfologi (yttre byggnad) och anatomi (inre form). Till
samma livsform – han talar även om vegetationsform med samma betydelse –
hänförs arter som i stort sett överensstämmer morfologiskt och anatomiskt,
exempelvis barrträd, ljungväxter och gräs. Livsformerna påverkas av olika
miljöfaktorer. Exempel på en faktors, ljusets, inverkan på livsformen, är att en
fristående gran med alla delar solbelysta blir pyramidformad med gröna barr från
topp till rot, medan den gröna kronan i en tät skog blir kort och smal. Ett annat
exempel är att solbladen på vissa växter har ett tjockare skikt av palissadceller
än skuggbladen.
Det nya grepp på forskning om växtsamhällen, som Warming anlade, var ett
naturligt och i längden oundvikligt led i ekologins framväxt. Han hade tillgång till
Darwins evolutionsteorier i motsats till föregångarna, och kunde arbeta in dessa
teorier i sin forskning. Han tillhörde även den grupp ekologer som tidigt beaktade
”smaa Dyrs, Regnormenes, Insekternes og andres Betydning for fysiske eller
kemiske Aendringer i Jordbundens Natur. Men Dyrelivet griber ind ogsaa paa
mange Maader i Planternes Liv, og frem for alle levende Skabninger staar
Mennesket som den, der fremkalder de störste Forandringer i og Kampe mellem
Plantesamfundene.” Beträffande det senare anser Warming, att det finns få platser
på jorden där inte människans ingrepp påverkat växtvärlden direkt eller indirekt.
Warming (1895) resonerar också om växters och djurs konkurrens och inbördes
beroende, och om stabiliteten i växtsamhällen. Han finner exempelvis att små
ändringar i miljön kan ändra stabiliteten och väsentligt förändra sammansättningen
i ett växtsamhälle. Han hänvisar här även till landsmannen P. E. Müller som funnit
att ”försvinnande få klimatiska förändringar behövs för att en skogsvegetation
skall förändras:” Vi kan erinra oss detta när vi tar del av Clements motsatta
uppfattningar om dessa frågor.
Boken Plantesamfund blev en omedelbar succé, särskilt bland den yngre
generationen svenska botanister (Söderqvist 1986). Men det fanns också kritiker,
bland dem Sernander, som ifrågasatte vad de kallade hans teleologiska syn på
växternas anpassning. – Teleologi är idén om att naturen har ett ändamål, och att
ändamålsenligheten i sig kan ses som ett uttryck för att en gud styr universum. –
Denna religiösa natursyn har vi tidigare mött hos Aristoteles, två tusen år senare
hos Linné och även bland vetenskapsmän under 1800-talet. Något stöd för att
Warming skulle ha en sådan uppfattning får man emellertid inte i hans avhandling
Plantesamfund, och Uddenberg (2004) och Worster (1997) framför inga
kommentarer om att Warmings forskning skulle vara naturfilosofiskt färgad.
125