Ekologi, skog och miljö - Epsilon Open Archive - Sveriges ...

Den stora uppgörelsen
Tansley (1935) ägnar en särskild uppsats, The Use and Abuse of Vegetationel
Concepts and Terms, åt kritik av Clements och hans efterföljares teorier. Han
medger att Clements lagt en grund för den moderna växtforskningen, men att han
gått över den logiska gränsen för sina teorier, när han exempelvis menar att ett
växtsamhälle är en organism. Tansley fastslog: ”that the modern biologist means
by an organism an individual animal or plant, and would usually refuse to apply
the term to anything else”. Tanken leder fel när man använder termen organism
utanför denna begränsning. Många tvekade dock inte att kalla hela universum för
en organism, och en av Clements efterföljare, professor John Collins, hade
onekligen sådana holistiska idéer enligt Tansley. Även Haeckel torgförde sådana
tankegångar.
Till Clements huvudkritiker hörde även en samtida landsman, ekologen Henry
Gleason. Han hävdade på 1920- och 1930-talen, att ett växtsamhälle är långt
ifrån en enhet som kan liknas med en organism, utan mer en slumpartad samling
arter, som kunnat anpassa sig till en viss växtplats (Ricklefs & Miller 2000).
Växtsamhället har inte heller någon funktionell betydelse utöver den roll de enskilda
växterna spelar.
Trots Tansleys och Gleasons starka kritik, levde emellertid teorierna om
klimaxstadier och superorganismer kvar på grund av den dominanta ställning
Clements haft som ekolog. Det berodde bland annat på att han fick en inflytelserik
efterföljare i landsmannen Eugene Odum.
Konsekvenser för miljövården
Den ekologiska vetenskapen kan hjälpa oss att förstå hur naturen, exempelvis
ett ekosystem, fungerar. Vetenskapen kan också bistå oss i valet av strategi för
det vi hoppas kunna uppnå, exempelvis att skydda ett vackert landskap eller en
hotad art, att maximera den biologiska mångfalden eller att säkerställa tillgång på
lantbruksprodukter, virke, fisk med mera.
Att välja mellan de ekologiska huvudteorier som här behandlats, låt oss kalla
dem Clements och Tansleys, torde inte ha varit så lätt så länge de båda var
starka i vetenskapliga kretsar. Företrädarna för Clements skola hävdade som vi
sett en deterministisk syn på successionen, och att denna ledde till en bestämd
klimaxformation. Det var teorier som passade in i miljöorganisationernas strävan
att skydda och bevara naturen, och som förstärkte det intresse för vildmarken,
som växt fram under 1800-talet. Man skulle vara aktsam om klimaxsamhällen,
eftersom de visat sig vara stabila och livskraftiga, varför det var säkrast att hålla
128