- Page 1 and 2:
Ekologi, skog och miljö Vetenskap
- Page 3:
”Den ekologiska vetenskapen kan h
- Page 6 and 7:
6. Skogsvetenskap, skogsbruk och ek
- Page 8 and 9:
Den första naturvårdsbestämmelse
- Page 10 and 11:
skogsvård och ta hänsyn till milj
- Page 12 and 13:
Professor emeritus Carl Olof Tamm k
- Page 14 and 15:
Antikens filosofi - dåtidens natur
- Page 16 and 17:
skeendet i naturen, ingen särskild
- Page 18 and 19:
Under 1700-talet växte det fram en
- Page 20 and 21:
En landsman till honom, prästen St
- Page 22 and 23:
Sexualsystemet innehöll från bör
- Page 24 and 25:
Ett gemensamt botaniskt språk Linn
- Page 26 and 27:
genom att till Sverige låta inför
- Page 28 and 29:
Den religiösa övertygelsen fick e
- Page 30 and 31:
Han beskriver sedan rasbranternas u
- Page 32 and 33:
"Men fast man någon gång i solen
- Page 34 and 35:
Skogen sågs under 1700-talet som e
- Page 36 and 37:
Skogsskötsel och skogstillstånd I
- Page 38 and 39:
Den slutsats man kan dra av ovanst
- Page 40 and 41:
kraftiga minskningen av skogsareale
- Page 42 and 43:
är också historieskrivarnas bedö
- Page 44 and 45:
Svedjandet skulle göras med omsorg
- Page 46 and 47:
olika sätt skyddat dessa, vilket k
- Page 48 and 49:
motståndare till svedjningen. Denn
- Page 50 and 51:
Det som ”skiljer skogshuggarens t
- Page 52 and 53:
De båda forskarnas naturfilosofisk
- Page 54 and 55:
Berzelius var Vetenskapsakademiens
- Page 56 and 57:
Liebig, som efterträdde Berzelius
- Page 58 and 59:
Även relationen mellan dessa arter
- Page 60 and 61:
Ett viktigt exempel var oxidationen
- Page 62 and 63:
katastrofer ägt rum på jorden, oc
- Page 64 and 65:
Det är den första tesen om nedär
- Page 66 and 67:
hyrde vägvisare och fick ibland so
- Page 68 and 69:
Den allmänna världsbilden såväl
- Page 70 and 71:
Bohemen och äventyraren Wallace ha
- Page 72 and 73:
släkt med aporna på sin farfars e
- Page 74 and 75:
Dekanen hade också fått ett brev
- Page 76 and 77:
”Tjänliga skrifter” om skogshu
- Page 78 and 79:
svenskarna studerade, fanns omkring
- Page 80 and 81:
användning. En skicklig Skogshush
- Page 82 and 83:
af Ström visar sig vara väl insat
- Page 84 and 85:
vilka kunskaper som behövs för at
- Page 86 and 87:
Om timmerblädningen skriver han at
- Page 88 and 89:
Det skogspolitiska miljömål, som
- Page 90 and 91:
Antal yrkesverksamma personer i sko
- Page 92 and 93:
åter äro dels ej längre växtlig
- Page 94 and 95:
direkt jämföra med dagens uppgift
- Page 96 and 97:
Böndernas bristande intresse för
- Page 98 and 99:
Kronoparkerna utökades snabbt och
- Page 100 and 101:
Brukssociteten med sina ekonomiska
- Page 102 and 103:
skogsareal. Skogen betades hårt. P
- Page 104 and 105:
Hur påverkas människors syn på n
- Page 106 and 107:
Paul Cézanne (1839-1906) var den s
- Page 108 and 109:
konstnären Gustaf Fjaestad när ha
- Page 110 and 111:
mot det nationalromantiska i konste
- Page 112 and 113:
denna, Göteborgskoloristerna, hade
- Page 114 and 115:
Diskussion - är öppna landskap in
- Page 116 and 117:
116 Kapitel 8 Vildmarksideal och na
- Page 118 and 119:
Roosevelt placerade 1898 en ung ”
- Page 120 and 121:
Nybildade naturskyddsföreningar la
- Page 122 and 123:
Disciplinen ekologi växer fram Zoo
- Page 124 and 125:
Naturlig skapelsehistoria utgavs i
- Page 126 and 127:
Worster uttalar att Warming var ”
- Page 128 and 129:
Den stora uppgörelsen Tansley (193
- Page 130 and 131:
I Sverige eller Skandinavien i övr
- Page 132 and 133:
experiment. Hesselman undersökte r
- Page 134 and 135:
Sveriges Geologiska Undersökning,
- Page 136 and 137:
En annan betydelsefull undersöknin
- Page 138 and 139:
Erik Björkman (1942) senare profes
- Page 140 and 141:
140 Kapitel 11 Naturskyddet från s
- Page 142 and 143:
Innehållet i Sveriges Natur domine
- Page 144 and 145:
om den lappländska floran. Han skr
- Page 146 and 147:
Fram till 1920-talet hade Sverige e
- Page 148 and 149:
Plantornas mikromiljö - en ekologi
- Page 150 and 151:
m 2 . Mineraljorden och den uppgrä
- Page 152 and 153:
Modeller för produktion och planer
- Page 154 and 155:
Eugene Odum var emellertid först o
- Page 156 and 157:
Odum (1996) drar också paralleller
- Page 158 and 159:
Miljövårdare måste känna till d
- Page 160 and 161:
Idén om metapopulationer har därf
- Page 162 and 163:
En tillämpning av ekologiforskning
- Page 164 and 165:
exempel på positiva effekter efter
- Page 166 and 167:
Det gasutbyte som äger rum vid fot
- Page 168 and 169:
De viktigaste slutsatserna är att
- Page 170 and 171:
Vid överskott av kväve kan närin
- Page 172 and 173:
Ett exempel på det senare är en s
- Page 174 and 175:
Mykorrhizan - en av de viktigaste f
- Page 176 and 177:
successiv utglesning, om avverkning
- Page 178 and 179:
allmänheten uppväckte sådant som
- Page 180 and 181:
Tjuoltajåkkas deltaland i Kvikkjok
- Page 182 and 183:
Herbiciderna behandlas sparsamt, oc
- Page 184 and 185:
Båda organisationerna hade kontakt
- Page 186 and 187:
De första praktiska försöken med
- Page 188 and 189:
Lennart Hardell (1977) läkare vid
- Page 190 and 191:
Striden om kalhyggen Kritiken mot s
- Page 192 and 193:
Den försvårade enligt samerna sam
- Page 194 and 195:
Miljöorganisationerna var på sin
- Page 196 and 197:
miljögrupper om befarade cancerfal
- Page 198 and 199:
Sekelskiftet 1800/1900 innebar inge
- Page 200 and 201:
skogsvården började traktordragna
- Page 202 and 203:
Skogslagstiftningen nådde sin kulm
- Page 204 and 205:
Redan ett par år efter skogsvårds
- Page 206 and 207:
Virkesförrådets förändring mell
- Page 208 and 209:
Efter femtio års riksskogstaxering
- Page 210 and 211:
Gallringsstatistiken är mycket os
- Page 212 and 213: till dikningstillfället och till s
- Page 214 and 215: felmarginaler än beståndsanläggn
- Page 216 and 217: Ett planeringsarbete med bland anna
- Page 218 and 219: och södra Sverige till minst 1 500
- Page 220 and 221: Uthålligheten i fara Skogsbrukets
- Page 222 and 223: ”1§ Skogen är en förnybar resu
- Page 224 and 225: En stor sådan studie - Barrskogsla
- Page 226 and 227: på att utforma en distinktare milj
- Page 228 and 229: ecosystem, which strongly influence
- Page 230 and 231: Other factors in the rest of the wo
- Page 232 and 233: Andersson, F., Angelstam, P., Feger
- Page 234 and 235: Budiansky, S. 1995. (Originaltiteln
- Page 236 and 237: Enander, K-G. 1965-1970. Anteckning
- Page 238 and 239: Gullander, B. 1972. Linné i Väste
- Page 240 and 241: Hüttl, R.F. & Schneider, B. U. 199
- Page 242 and 243: Juhlin Dannfelt, M. 1959. Skogarna
- Page 244 and 245: Lundmark, J-E. 1974. Ståndortsegen
- Page 246 and 247: Nilsson, R. 1975. Klorerade fenoxis
- Page 248 and 249: Segerdahl, G. 1843. Handledning fö
- Page 250 and 251: Tamm, C. O. 1968. Det skogliga ekos
- Page 252 and 253: Wonders, K. 1993. Kolthoffs museipr
- Page 254 and 255: 1896 års skogskommitté. Betänkan
- Page 256 and 257: SNV PM 719. 1976. Skogsbruk utan fe
- Page 258 and 259: Ehnström, Bengt 168 Ekö, P.M. 152
- Page 260 and 261: Nyblom, Edvin 96 Näsholm, Torgny 1
Change language