Ekologi, skog och miljö - Epsilon Open Archive - Sveriges ...
Ekologi, skog och miljö - Epsilon Open Archive - Sveriges ...
Ekologi, skog och miljö - Epsilon Open Archive - Sveriges ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
”Tjänliga skrifter” om <strong>skog</strong>shushållning<br />
Under 1800-talet gjordes viktiga framsteg inom ekologins delområden, främst<br />
inom växtfysiologin, växtekologin, växtgeografin samt inom markläran inklusive<br />
geologin. <strong>Ekologi</strong>n fick också en helt ny grund i Darwins evolutionsteori. Det<br />
krävdes dock speciella förutsättningar beträffande kompetens, organisation med<br />
mera för att kunna tillämpa de enskilda naturvetenskapliga upptäckterna <strong>och</strong><br />
göra synteser av dessa vid brukandet av naturresurserna.<br />
För <strong>skog</strong>sbrukets del var problemet att någon organiserad <strong>skog</strong>sforskning inte<br />
förekom under 1800-talet. Hur skulle då de allmänna forskningsrönen tas om<br />
hand <strong>och</strong> föras över till praktisk tillämpning? Skogsinstitutet hade nämligen<br />
ursprungligen inget forskningsuppdrag. Inte förrän 1886 stadgades att institutet<br />
skulle utveckla <strong>skog</strong>svetenskapen. Någon forskning i nämnvärd omfattning kom<br />
dock inte till stånd (Näslund 1952), sannolikt beroende på bristande efterfrågan<br />
från <strong>skog</strong>snäringen. Det innebar dock inte att det inte skedde någon<br />
kunskapsutveckling vid Skogsinstitutet utöver undervisningen. Direktören skulle<br />
enligt stadgarna 1828 bedriva allmän kunskapsförmedling till <strong>skog</strong>sbruket genom<br />
publicering av ”tjänliga skrifter” samt följa <strong>skog</strong>shushållningens framsteg i Sverige<br />
<strong>och</strong> utomlands (Näslund 1952). Mycket riktigt hörde också direktörerna Israel<br />
af Ström (adlad 1833, därefter af Ström), Gustaf Segerdahl <strong>och</strong> Conrad Georg<br />
Holmerz till den fåtaliga krets av betydelsefulla författare av <strong>skog</strong>liga handböcker<br />
under 1800-talet.<br />
Även om det inte förekom någon organiserad forskning vid Skogsinstitutet<br />
utfördes dock vetenskapligt arbete av enskilda personer på uppdrag av<br />
Domänverket eller på eget initiativ. Till dessa hörde under 1800-talets senare del<br />
Thorsten Örtenblad, överjägmästare i Domänverket år 1900, den ovan nämnde<br />
Holmerz, Albert Nilsson samt Fredrik Lovén.<br />
Holmerz <strong>och</strong> Örtenblad utförde undersökningar om tillväxt, trädslagsdynamik<br />
<strong>och</strong> föryngringsförhållanden i Norrlands <strong>och</strong> Dalarnas <strong>skog</strong>ar (Holmerz &<br />
Örtenblad 1886). Nilsson, lektor vid <strong>skog</strong>sinstitutet, studerade <strong>skog</strong>liga<br />
växtsamhällen, föryngringsförhållanden på olika marker <strong>och</strong> effekter av bränder,<br />
76<br />
Kapitel 6<br />
Skogsvetenskap, <strong>skog</strong>sbruk<br />
<strong>och</strong> ekologi under 1800-talet
Change language