Ekologi, skog och miljö - Epsilon Open Archive - Sveriges ...

Idén om metapopulationer har därför kommit att bli viktig för miljövårdsbiologin.
En metapopulation utgörs av lokala populationer av växter och djur utspridda i
ett antal habitat, mellan vilka genetisk förbindelse finns. Studiet av metapopulationer
betonar dynamiken vid utdöende och återkolonisation av arter. Författarna
redovisar ekvationer med vilka man kan beräkna den tid dessa processer tar
utifrån olika förutsättningar.
Frågan om metapopulationer är nära förbunden med landskapsekologin, som
bland annat handlar om hur landskapets karaktär påverkar de ekologiska
processerna. I dessa processer är dynamiken i metapopulationer således en del.
Kunskaper om processerna är fundamentala för vård av såväl enskilda arter
som biotoper och landskap.
Landskapsekologin innebär således en breddning av synen på ekologiska
samband. Det beror på en ny insikt bland ekologer, att det förekommer påverkan
mellan olika ekosystem även inom stora områden (tusentals hektar). Graden
eller karaktären av denna påverkan kan bero på ekosystemens storlek, avstånd
mellan varandra och position inom området.
En ”landskapsekolog” kan exempelvis ställa frågan: hur stort behöver ett
skogsbestånd vara för att bibehålla en population av en viss art. Han kan också
fråga hur en korridorförbindelse mellan två skogsområden skall utformas för att
ett genutbyte skall kunna äga rum mellan de populationer av hotade arter som
finns i de två områdena.
En annan interaktion är den som äger rum vid ekosystemens gränser, ”ecotones”
enligt Ricklefs och Miller. Dessa gränsområden, som ofta är skogsbryn, är
omfattande i många landskap, och är betydelsefulla för den biologiska diversiteten,
men också för landskapsbilden. Det gäller bland annat gränser mot åkrar, ängar
och skogar. När markanvändningen i jord- och skogsbruket ändras påverkar
detta starkt processerna i de berörda ekosystemen.
Hubbard Brook-studien är exempel på hur påverkan kan ske i stor skala när
ekosystem i vattendrag påverkas av läckage av ämnen från skogsekosystem i
avrinningsområden. Den visar också på värdet av långtidsstudier av processerna
i ekosystem.
Svensk ekosystemforskning
En av de första ”helhetsundersökningar” i Sverige av ett ekosystem utfördes
under åren 1948–1952 av Uppsalaekologen Hugo Sjörs (1954), en av Sernanders
160