Ekologi, skog och miljö - Epsilon Open Archive - Sveriges ...

De produktionstabeller för tallbestånd i Norrland, som Sven-Olof Andersson
(1962) konstruerade med ”Stora P” som underlag, ger exempel på värde- och
volymproduktionen i bestånd på olika boniteter samt med varierande
gallringsstyrka, och varierande antal gallringar och stamantal i utgångsbeståndet.
Även produktionen vid så låga stamantal som 1500 per hektar, samt vid ett
gallringsprogram omfattande endast en gallring belystes. Det senare kom att starkt
påverka skogsvården under 1960-talet, då framför allt storskogsbruket ville
tillämpa skötselprogram med få och stora virkesuttag.
Jöran Fries (1964) undersökte vårtbjörkens produktion i Svealand och södra
Norrland, och kunde dra slutsatsen att vårtbjörkens volymproduktion på en
medelgod mark i området var ca 85 % av granens, men beträffande
torrsubstansproduktionen ungefär densamma. Utöver denna geografiskt relativt
begränsade undersökning har för övrigt för litet forskning under 1900-talet ägnats
åt björkens proveniens, produktion med mera, vilket minskat möjligheterna att
föra en saklig debatt om trädslagets plats i svenskt skogsbruk.
Granens produktion undersöktes av Harry Eriksson (1976). Undersökningen
baserades på provytematerial från hela landet. Ett av huvudresultaten är att granens
produktion i volym och torrvikt är relativt okänslig för olika gallringsprogram.
Det har dock stor betydelse för produktionen, att de plantskogar som anlades
inte är luckiga.
Ett vårtbjörkbestånd i Skarped vid Ångerman-älven,
två mil norr om Sollefteå. Beståndet är 8 år och har
en volym av 43 skogskubikmeter. Foto Cläes Enander.
151