Ekologi, skog och miljö - Epsilon Open Archive - Sveriges ...

successiv utglesning, om avverkningen är ”ändamålsenlig för återväxt av ny skog”,
vilket också kan bidra till ökad biologisk mångfald och omväxling i
skogslandskapet.
Sedan 1997 har det inom SUFOR-programmet –Sustainable forestry in southern
Sweden –forskats just om hållbarheten rörande olika faktorer i skogsbruk och
skogsmiljö. Man har också utvecklat modeller för att kunna prognostisera
utvecklingen med varierande förutsättningar. Peter Ask och Sven G. Nilsson
(2005) har använt modellerna för en studie av uthållighetsaspekten applicerad
på den biologiska mångfalden, markens egenskaper och ekonomin. De har också
enligt den senaste trenden i ekologiforskningen studerat detta på landskapsnivå,
närmare bestämt ett 5 200 hektar stort område i Stenbrohult i Småland, uppdelat
på ett 90-tal fastigheter. Forskarna studerade fem skötselprogram över en 300
år lång period. De visade exempelvis att hållbarheten kunde upprätthållas i de tre
nämnda aspekterna, om det avsattes stora områden, ca 30%, för naturvård och
övriga områden sköttes med bästa ekonomi. Det senare innebar i stort sett rena
granskogar. Skötseln av dessa orsakade ett uttag av baskatjoner, som
kompenserades genom askåterföring eller annan näringstillförsel. I andra program
simulerades näringsbalans i marken utan näringstillförsel och med bibehållen
biologisk mångfald, men med sämre ekonomiskt resultat.
Det är utomordentligt viktigt att forskare på detta sätt konstruerar modeller och
prognostiserar utvecklingsföljder i ekosystem, metapopulationer och större
områden (landskap). Modellerna har huvudrollerna i denna forskning och särskilt
den modell som används när markens näringsförhållanden över tiden studeras.
Det finns dock invändningar mot den använda modellen PROFILE, till exempel
att den felaktigt förutsätter att markvätskan i rotområdet har samma innehåll som
generellt i marken (Högberg & Jensén 1994). Modellen beaktar nämligen inte
att det förekommer avsöndringarna från rötterna och olika nivåer på Ph-värden
runt dessa, eller att mykorrhizan och markvegetationen kan påverka vittringen.
Detta får ses som exempel på vilken forskning som krävs och vilka verktyg i
form av modeller och liknande som behövs för att i det praktiska skogsbruket
och även i samhällsdebatten kunna hantera frågorna om uthållighet och biologisk
mångfald. Vi finner också att en svag länk är konstruktionen av modeller, som
kan beakta det komplicerade samspel som pågår i mark och vegetation.
Delkunskaper om detta samspel finns inom ett flertal discipliner vid olika lärosäten,
vilket är ett synnerligen starkt motiv för att öka forskningssamarbetet mellan dessa.
176