Ekologi, skog och miljö - Epsilon Open Archive - Sveriges ...
Ekologi, skog och miljö - Epsilon Open Archive - Sveriges ...
Ekologi, skog och miljö - Epsilon Open Archive - Sveriges ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Totalt stämplades under perioden 1926–1946 omkring 7,2 miljoner hektar<br />
gallrings<strong>skog</strong>. Röjningsarealerna var däremot blygsamma fram till 1930-talet, då<br />
det skedde en markant ökning (Andrén 1992, Fahlgren 1995) stimulerad av<br />
statliga bidrag till röjning.<br />
Den stora koncentrationen på vedavverkningar under <strong>och</strong> efter andra världskriget<br />
samt arbetskraftsbristen på grund av inkallelserna till militärtjänst, medförde att<br />
röjningarna minskade starkt under denna tid. I stället kom gallringarna att dominera.<br />
Vedavverkningarna, som årligen omfattade volymer i storleksordningen 35 - 40<br />
miljoner kubikmeter travat mått, bedrevs nämligen i stor utsträckning som gallringar.<br />
Den årliga gallringsarealen kan ha uppgått till en halv miljon hektar enligt<br />
författarens beräkningar. Det var den dittills mest omfattande<br />
beståndsvårdsinsatsen i landet.<br />
Tillståndet i <strong>skog</strong>arna omkring 1950<br />
Tillståndet i <strong>Sveriges</strong> <strong>skog</strong>ar var fortfarande otillfredsställande ett halvt sekel efter<br />
tillkomsten av den första nationella <strong>skog</strong>svårslagen 1903. Skogstillståndet i<br />
Svealand <strong>och</strong> Götaland kunde delvis tillskrivas den stora förekomsten av<br />
kalmarker <strong>och</strong> de <strong>skog</strong>ligt sett illa skötta, igenväxande hagmarkerna. Den ökning<br />
av virkesförråden som trots detta ägt rum i Småland <strong>och</strong> sydligaste Sverige<br />
berodde dels på att avverkningarna inte ökade, dels på en ökande areal av<br />
medelålders <strong>och</strong> äldre <strong>skog</strong>. Detta sammanhängde i stor utsträckning med det<br />
skydd som 1923 års lag gav den yngre <strong>skog</strong>en, samt med <strong>skog</strong>svårdsstyrelsernas<br />
upplysning <strong>och</strong> tillämpning av denna lag (Näslund 1948) – ett bra betyg åt<br />
styrelsernas arbete med beståndsvården.<br />
I nordligaste Sverige fortsatte virkesförråden att sjunka till 1940-talets andra<br />
hälft. Någon <strong>skog</strong>sodlingstradition hann aldrig utbildas innan den allmänna<br />
blädningsepoken inleddes på 1920-talet. Det gällde alla ägarkategorier. För<br />
bonde- <strong>och</strong> bolags<strong>skog</strong>arna i Västerbottens <strong>och</strong> Norrbottens läns kusttrakter<br />
gällde dessutom ingen återväxtplikt förrän 1925, då dimensionslagen ersattes<br />
med <strong>skog</strong>svårdslagen. De fåtaliga <strong>skog</strong>sodlingar som förekom i Norrland före<br />
1950 misslyckades ofta på grund av felaktig proveniens <strong>och</strong> allmän okunskap i<br />
föryngringsfrågor (Tirén 1952).<br />
205
Change language