Ekologi, skog och miljö - Epsilon Open Archive - Sveriges ...

genom att till Sverige låta införa främmande växter och djur till nytta för landets
försörjning. Den senare tankegången är också idéhistorikern Sverker Sörlin (1999)
inne på, och hänvisar till Linnés stora forskningsprojekt, då "lärljungar" sändes ut
i världen på olika expeditioner. Sverige deltog därigenom i "den vetenskapliga
imperialismen". Genom att brandskatta territorierna på andra sidan haven på
deras arter och medicinska kunskap lade man grunden till den globala och
universella biologi som gett västerlandet ännu ett stort försteg framför resten av
världen".
Sexualsystemet, som fortlöpande förbättrats, används fortfarande i skolor och
bland allmänheten i Sverige, vilket manifesterar dess betydelse. Den välkända
"Svensk Flora för skolor", som är byggd på detta system, utkom redan 1884,
och har senast tryckts om i en tjugoåttonde upplaga (Krok och Almquist 2003).
Den har i stort samma innehåll som författarens tjugonde upplaga från skolåren
på 1940-talet. I förordet till båda upplagorna anges, att det förekommit
namnändringar på arter, deras utbredning och frekvens och förändringar av släkten,
vilket får ses som naturliga steg i utvecklingen av en persons verk två hundra år
tidigare.
Vilket är sambandet mellan denna och liknande, folkliga floror och de modernt
vetenskapliga? Det är viktigt att klara ut detta, eftersom situationen för de flesta
icke professionella botaniker är minst sagt svårbedömbar för närvarande. Många
föreställer sig nog att DNA-tekniken och fylogenetiken redan har kullkastat de
gamla systemen. Så är emellertid inte fallet. Den binära nomenklaturen lever kvar
styrd av internationella överenskommelser, International Code of Botanical
Nomenclature (senast fastställd 1994), och Linnés successivt modifierade
sexualsystem används som sagt ännu. Vad som nu sker är att det fylogentiska
systemet utvecklas, till en början för att förfina, kanske fullända, kunskaperna
om växternas släktskap och evolutionära bakgrund.
För Sveriges del säkras för närvarande sambandet mellan floror byggda på Linnés
system och de nya, vetenskapliga flororna bland annat genom att Bengt Jonsell,
professor emeritus vid Bergianska Stiftelsen, lett bearbetningen av både den gamla
Krok & Almquist floran och den moderna Flora Nordica (Jonsell et al. 2000),
byggd på all tillgänglig kunskap vid 1900-talets slut.
Ett ytterligare bevis på betydelsen av Linnés verk är, att nomenklaturen i hans
Species Plantarum 1753 genom en internationell överenskommelse mellan
botanister accepteras som utgångspunkt för den botaniska nomenklaturen
(Weimarck 1997) . Linné deltar alltså fortfarande med sina verk i alla
internationella, vetenskapliga överläggningar om växternas klassifikation och
26