Ekologi, skog och miljö - Epsilon Open Archive - Sveriges ...

användning. En skicklig Skogshushållare kan åstadkomma detta, då inga yttre
omständigheter verka däremot, sådana nämligen som ej stå i dess makt att
förhindra;” Med hänsyn till skogsvarornas pris och avsättningsmöjligheter på orten
kan man dock behöva välja ”lindrigare eller kostsammare utvägar” för att nå
målet.
af Ström ville således införa både en uthållighets- och en lönsamhetsprincip i
skogsbruket. Den senare principen innebär att man inte skall lägga ner högre
kostnader på skogsvårdsåtgärder än vad som var ekonomiskt berättigat. Det
resonemang han för om detta liknar det, som ägde rum när 1948 års skogsvårdslag
förbereddes och antogs. Han gick till och med längre i kravet på skogsproduktionen.
Hans tes var ”största uthållande avkastning”, medan statsmakterna
1948 nöjde sig med ”att markens virkesalstrande förmåga på lämpligt sätt
utnyttjas”.
af Ström bedömde att skogarna skulle ge dubbelt så stor avkastning ”om
trakthuggning ifördes i stället för blädning” och ”om de så kallade hjelpgallringarna
ordentligen förrättades”. Övriga skogsområden skulle fredas mot svedjning och
blädning.”
Blädning såsom den dittills bedrivits i Sverige är enligt af Ström ”att utur en skog
borthugga de äldste och tjenligaste träden, och låta de yngre och de krumpne
qvarstå att fortväxa. - - då detta slags huggning gått skogen igenom, återstå de
sämre och förkrymte träden, hvilka en gång kuvade i växten, icke repa sig så
lätt.”
I jämförelse med denna exploaterande skogsanvändning kan af Ströms
bedömning vara riktig, nämligen att trakthuggning med fröträdsställning och
efterföljande hjälpgallringar, skulle kunna fördubbla skogsproduktionen.
Hjälpgallringar är åtgärder, som nätt och jämt föregriper självgallring, och som
helst bör upprepas vart tionde år, i större skogar vart tjugonde. Den första
gallringringen utförs i ungskogstadiet, och ger enbart klent virke till humlestör,
tobakskäppar, gärsgårdsstör med mera. Till ledning för gallringarna upprättade
af Ström en växttabell för varje trädslag på marker av olika bördighet (tio klasser).
Tabellen visade volymproduktionens utveckling angiven vart tionde år. Den innehöll
också en rekommendation om lägsta stamantal per tunnland vid olika ålder. Det
var således både en produktionstabell och en gallringsmall.
80