Ekologi, skog och miljö - Epsilon Open Archive - Sveriges ...

De viktigaste slutsatserna är att med ökad temperatur börjar årsskotten sin tillväxt
10-20 dagar tidigare än i dagens klimat, och att en förhöjd temperatur påskyndar
”fotosyntesapparatens” återhämtning efter vinterkylan. I ett varmare klimat avslutas
dessutom växtsäsongen senare under hösten. Slutsatsen är att med dessa
förutsättningar och en högre halt CO 2 får de boreala granskogarna en större
potential att fixera kol. Ett villkor är dock, att det ökade kolupptaget kan mötas
med ett ökat kväveupptag, om kvävetillgången och inte kol utgör minimifaktorn,
vilket ofta är fallet i dessa skogar.
Fauna och flora
Parallellt med ekosystemforskningen bedrevs studier av djur- och växtpopulationer
i skogliga ekosystem. Ett omfattande arbete om den lägre faunan utfördes av
Bengt Ehnström och Henrik W. Waldén (1986), när de med bistånd av ett
antal forskare och specialister sammanfattade kunskaperna inom området.
Ingemar Ahlén (1977) studerade den högre faunan, och Torleif Ingelög et al.
(1981) floran. De utarbetade även handböcker om vilken allmän hänsyn som
skulle visas växter och djur vid olika skogsbruksåtgärder, samt om den särskilda
hänsyn som skulle tas till vissa biotoper och hotade arter (Ahlén et al. 1979,
Ingelög et al. 1984).
ArtDatabanken vars uppgifter är insamling och datoriserad lagring av information
om svampar, växter och djur blev efter en sexårig försöksperiod en permanent
enhet inom Sveriges Lantbruksuniversitet 1991. En central uppgift för enheten är
att upprätta förteckningar, så kallade rödlistor, över hotade arter och föreslå
forskning och andra åtgärder i syfte att stärka bevarandet av dessa. År 2007
uppgår antalet förtecknade rödlistade arter till 3653. ArtDatabanken framställer
även ett bokverk, Nationalnyckeln till Sveriges fauna och flora, med
beskrivningar, utbredningskartor m.m. över huvuddelen av landets 50 000
flercelliga arter, vilket drastiskt förbättrar förutsättningarna att värna om den
biologiska mångfalden i skogslandskapet.
Europeisk ekosystemforskning
I samband med och efter det svenska IBP- projektet Barrskogslandskapets
ekologi ökade således tillgången på ”ekosystemfakta” markant under 1980och
1990-talen. Mobiliseringen av forskning inom marklära, entomologi och
mykologi med anledning av ”skogsdöden” under 1980-talet bidrog också till
detta, även om forskarna inte löste det föreliggande problemet med att kartlägga
orsakerna till skogsskadorna.
168