Ekologi, skog och miljö - Epsilon Open Archive - Sveriges ...

Ekosystemforskningen hämmades dock som vi sett av brist på fakta och
ofullkomligheter i de modeller som behövdes för processtudierna. På
rekommendation från EU:s ministerkonferenser i Strasbourg 1990 och Helsingfors
1993 om skydd av Europas skogar bildades därför 1996 ett europeiskt nätverk
av ekologer, European Forest Research Network (EFERN). Folke Andersson
var svensk representant och fick ansvar att slutföra projektet. Uppgiften var
främst att kartlägga behovet av skoglig ekosystemforskning och prioritera den
ekologiforskning som behövdes för att skapa underlag för ett uthålligt mångbruk
av Europas skogar. Hållbarhetsprincipen gäller även ekonomiska och sociala
förhållanden relaterade till skogsbruk, förutom de ekologiska.
De europeiska skogs- och forskningspolitiska frågorna lämnas därhän i detta
sammanhang, medan kartläggningen och prioriteringen av forskningsbehovet är
intressant som beskrivning av ekologiforskningens situation vid 2000-talets början.
Underlaget för prioriteringen utgjordes av ett antal regionala analyser av
forskningsbehovet, presenterade i rapporten Pathways to the wise management
of forests in Europe (Andersson, Führer & Farrell 2000).
Ett av de många kvarvarande forskningsbehoven år 2000 var fortfarande
svårigheten att konstruera ekosystemmodeller, beroende på att man ännu inte
förstår vissa av de biologiska processerna i systemen, men också på mångfalden
av ekosystem och deras komponenter: ”Moreover, since knowledge of
ecosystem function is so limited, it is even more difficult to explain ecosystem
malfunction” (Farrell et al. 2000). Resonemanget om strötäkt som följer nedan
är exempel på det senare.
En annan obalans i ekosystemforskningen är att olika discipliners ämnesområden
ofta inte befinner sig på samma utvecklingsnivå. Mer allmänt gäller att markkemin
är ett välutvecklat ämne, medan de biologiska processerna är mer komplexa och
inte lika väl utforskade. Det torde medföra samarbetsproblem mellan disciplinerna
i tvärvetenskapliga projekt och svårigheter att hantera fakta av olika kvalitet. Att
råda bot på sådana obalanser är därför utomordentligt viktigt.
Ett övergripande problem för de europeiska länderna är att kunskaperna om
skogarnas produktion är ofullständig. De nuvarande produktionstabellerna är
baserade på mätningar utförda ”i ett annat kemiskt och fysiskt klimat”. Adekvata
uppgifter om produktionen och en definition av denna behövs för att över huvud
taget kunna diskutera uthållig avkastning (Andersson, Ågren & Führer 2000).
Det förekommer dessutom fortfarande kunskapsbrister inom ekologins
kärnområden efter minst ett sekels forskning. För att konkretisera detta nämns
följande exempel på områden, där det krävs ytterligare grundforskning:
169