Ekologi, skog och miljö - Epsilon Open Archive - Sveriges ...

I den lilla staten Athen grundlades således under de stora filosofernas tid den
västerländska akademiska världen med dess regler, arbetsformer och språkbruk.
Även de flesta ord som används i akademiska sammanhang såsom biologi, fysik,
matematik, empirisk, idé, logik, metod, teori med flera kommer från grekiskan.
Själva ordet akademi kommer från sagohjälten Akademos, efter vilken Platons
skola var uppkallad.
"Ingenting skapas ur intet" förklarade en annan briljant filosof, Demokritos (460-
370 f.kr.). Det var en oerhört skarpsinnig tanke. Numera säger vi att energin är
oförstörbar. Demokritos världsbild var att naturen måste bestå av en oändlig
mängd osynliga och odelbara partiklar, atomer. De hade olika form, till exempel
"de klotformiga var av själsnatur" (Järvinen 1999), och andra kunde förenas
med hakar och bilda tingen i naturen - stenar, växter, djur, människor. När döda
ting förintades och levande organismer dog blev partiklarna återigen frisvävande
i rymden. Atomteorin håller i princip fortfarande, även om det vi nu kallar atomer
kan delas upp i protoner, neutroner och elektroner samt dessa även i strängar.
Det har framkastats att det var på grund av atomteorin som Galileo, vilken stödde
denna teori, misshagade kyrkan eftersom den knappast var förenlig med bibelns
läror (Nilson 2000).
Demokritos demonstrerade med sitt sätt att tänka, liksom de övriga nämnda
filosoferna, en genuint vetenskaplig attityd till forskning, som på allvar återkom
först på Galileos och Newtons tid. Dessa, dåtidens mest framstående
experimentalfysiker, anslöt sig även till Demokritos atomteori, som hade mycket
gemensamt med den under 1600- och 1700-talen dominerande mekanistiska
världsbilden. Denna förklarar allt i naturen som materiella kroppars rörelser enligt
mekanikens lagar, något som inte heller stod i samklang med bibeln. För att ge
Gud en funktion i en sådan värld förklarade den djupt kristne Newton, att "Gud
var den oumbärliga drivkraften bakom den kosmiska maskinen" (Worster 1996).
En helt annan världsbild än Demokritos hade Platon. Han tänkte sig en idévärld
skild från den värld vi uppfattar med våra sinnen. I denna idévärld finns eviga och
fullkomliga mönster för tingen i den upplevda världen, exempelvis idéer eller
mönster för människor, för träd etc. Numera kan man i denna anda säga att
människans idé finns i hennes DNA-profil.
Demokritos verkar inte att av religiösa skäl ha hindrats att lägga fram sin världsbild.
Han förklarade frankt att gudadyrkan var utan mening, eftersom den inte var
något utflöde av verkligheten utan endast av människors fantasi (Järv 2000).
Hans världsbild var för övrigt att det inte fanns något särskilt ändamål som styrde
15