Ekologi, skog och miljö - Epsilon Open Archive - Sveriges ...

En av Romells (1922) mest betydelsefulla undersökningar avsåg utbytet av syrgas
och koldioxid mellan atmosfären och det översta markskiktet. Det var en typisk
experimentell studie enligt Stockholmsskolans modell. Han kunde visa att så gott
som allt gasutbyte i skogsmarkerna sker genom diffusion i jordens luftfyllda porer.
Denna ”markluftning” är i morän- och sandmarker tillräckligt hög för organismerna
i markskiktet, vilket gäller även om råhumusen är mäktig. Dålig markluftning och
därmed brist på syre, förkommer i huvudsak endast i försumpade marker, ”och
den enda praktiskt användbara metod att skaffa rötterna och markorganismerna
mer syre - - är att dika”.
Undersökningarna av gasutbytet innebar också ett viktigt steg mot framtida
ekosystemstudier. Det var också ett teoretiskt avancerat arbete, där
differentialkalkyler kom till användning. Romell förklarade att frågorna om ”de
värden av syrebrist resp. kolsyreöverskott, som man påträffar i jordluften, kunna
antas vara skogligt-ekologiskt betydelsefulla.” För svenska förhållanden var
Romell tidigt ute när han förde in ekologi som ett naturligt begrepp i vetenskaplig
text.
Liksom Hesselman kunde Romell konstatera kvävets avgörande betydelse som
skoglig produktionsfaktor på fastmark och torvmark. Det gjorde han efter sina
jämförande gödslingsförsök i Orsa Finnmark och Västerbotten (Romell1952)
Han undersökte även mykorrhizans roll i det ekologiska samspelet.
Mikroorganismer och markfaunan
Ekologiska studier av växtsamhällen, som varit de vanligaste dittills, måste enligt
Tansley (1935) vidgas och omfatta alla levande organismer inklusive bakterier,
maskar, insekter och svampar. Hesselman hade dock redan på 1910-talet börjat
undersöka mikroorganismernas betydelse i skogsmarken, vilket både han och
senare även Romell gjorde i sina studier av nitrifikationen (se ovan), som är en
bakteriell process.
Till mikrobiologin kan också Melins (1921) mykorrhizastudier hänföras, även
om mykorrhizavävnader ibland kan observeras med blotta ögat. Han utförde de
första biologiska analyserna av tallens och granens mykorrhizor, och kunde genom
renkultur av ett antal hattsvampar syntetiskt framställa mykorrhizor. Därigenom
kunde slutsatser dras om vilka skogssvampar som bildade mykorrhizor på
skogsträdens rötter. Mykorrhizasvamparna lever i symbios med trädens rötter.
De hjälper träden att ta upp näring och vatten, och får i gengäld socker från
fotosyntesen. I processen deltar också bakterier.
137