Ekologi, skog och miljö - Epsilon Open Archive - Sveriges ...
Ekologi, skog och miljö - Epsilon Open Archive - Sveriges ...
Ekologi, skog och miljö - Epsilon Open Archive - Sveriges ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Plantornas mikro<strong>miljö</strong> – en ekologisk fråga<br />
Det inträffade en brytpunkt i föryngringsforskningen när Tirén <strong>och</strong> andra forskare<br />
började inse markberedningens avgörande betydelse för plantornas mikro<strong>miljö</strong><br />
<strong>och</strong> överlevnad (Huss 1958, Häggström 1958). Tirén initierade nya<br />
planteringsförsök där markberedning ingick. Dessa fullföljdes av Ulf Bärring som<br />
kunde visa att plantering efter fläckhackning ned till mineraljorden gav signifikativt<br />
högre överlevnadsprocent hos plantorna än vid plantering utan markberedning.<br />
Som troliga orsaker angav Bärring (1965) att fläckhackningen minskade<br />
konkurrensen från annan vegetation, förbättrade vattenhushållningen för plantorna<br />
<strong>och</strong> ökade marktemperaturen.<br />
Senare kunde Vadim Söderström (1974) genom mätningar av markens värme<br />
<strong>och</strong> fuktighet efter markberedning bekräfta markberedningens positiva inverkan<br />
på plantorna. Marktemperaturen höjdes <strong>och</strong> risken för uttorkning på grund<br />
transpiration från gräsväxten eliminerades. Försöken visade också, liksom en<br />
tidigare studie (Lekander & Söderström 1969), att snytbaggeangreppen minskade<br />
väsentligt med markberedning.<br />
Ett försök i Orrefors anlagt 1973 visade att en bättre syresättning av jorden runt<br />
plantrötterna kunde åstadkommas genom plantering i en jordhög i den<br />
markberedda fläcken. Därigenom uppnåddes även andra positiva effekter i form<br />
av dels högre marktemperatur, dels i vissa fall gynnsammare fuktighet (Söderström<br />
1974 a). Försöken visade också, liksom en tidigare studie (Lekander &<br />
Söderström 1969), att snytbaggeangreppen minskade väsentligt med markberedning.<br />
Temperaturen vid olika markberedningsmetoder studerades av Tomas Lundmark<br />
(1985). Han mätte minimitemperaturen under vindstilla nätter strax ovan markytan<br />
på Åheden i Västerbottens län. Temperaturen ökade med endast en halv grad<br />
efter vanlig fläckmarkberedning i jämförelse med oberedd mark, medan plantering<br />
i hög på mineraljord <strong>och</strong> i hög på omvänd torva orsakade en temperaturhöjning<br />
av två grader.<br />
Högproduktiva, granbevuxna torvmarker omfattar omkring en miljon hektar, <strong>och</strong><br />
utgör en viktig produktionsresurs. Det är dock förenat med problem att<br />
återbe<strong>skog</strong>a dessa marker efter avverkning genom att grundvattnet höjs <strong>och</strong><br />
försämrar syresättningen för plantorna, <strong>och</strong> att dessa löper risk för frostskador<br />
<strong>och</strong> konkurrens från hyggesvegetationen. Det största problemet kan emellertid<br />
ofta vara vindfällning av kvarlämnade skärmträd.<br />
148
Change language