Ekologi, skog och miljö - Epsilon Open Archive - Sveriges ...
Ekologi, skog och miljö - Epsilon Open Archive - Sveriges ...
Ekologi, skog och miljö - Epsilon Open Archive - Sveriges ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Det fanns många intressenter, <strong>och</strong> debatten som kom igång 1984 blev intensiv.<br />
De ökade avverkningarna betydde sysselsättning för ortsbefolkningen. Samerna<br />
befarade störningar i renskötseln. Den ideella naturvården såg omistliga<br />
naturvärden gå till spillo när gamla, glesa <strong>skog</strong>ar nära fjällkanten avverkades.<br />
Naturvårdsverket hade tidigare pekat ut de fjällnära områdena som konfliktobjekt.<br />
Verket var kritisk mot utbredningen av kalavverkningarna i dessa områden samt<br />
mot den fortsatta hyggesplogningen <strong>och</strong> dikningen, ibland ända upp mot fjällkanten.<br />
Så var fallet exempelvis vid Fulufjället <strong>och</strong> Blaikfjället (Frisén 2001). När<br />
Naturvårdsverkets <strong>och</strong> Skogsstyrelsens ur<strong>skog</strong>sinventering var klar vid slutet av<br />
1980-talet förbättrades möjligheterna att hävda bevarandeintresset i de fjällnära<br />
<strong>skog</strong>arna.<br />
Var det möjligt att anlägga ny <strong>skog</strong> efter avverkning ovanför <strong>skog</strong>sodlingsgränsen?<br />
Naturvårdsverket ifrågasatte detta. En forskargrupp granskade frågan, <strong>och</strong> fann<br />
att det var möjligt att återbe<strong>skog</strong>a en del av de områden, som Domänverket ville<br />
avverka. Med hänsyn till forskarrapporten, till rennäringen <strong>och</strong> naturvården beslöt<br />
verket att 40 000 hektar kunde tas i bruk. Kritikerna inom <strong>miljö</strong>organisationerna<br />
nöjde sig inte med detta, <strong>och</strong> under trycket av fortsatt debatt om de fjällnära<br />
<strong>skog</strong>arna avsatte Domänverket omkring 200 000 hektar till ett fjäll<strong>skog</strong>sreservat<br />
1987 (Bäckström 2001). Striden om dessa <strong>skog</strong>ar är ännu år 2007 inte slut.<br />
Diskussion<br />
Vi har i tidigare kapitel diskuterat hur religion, olika naturfilosofier <strong>och</strong> ideologier,<br />
nyttosynpunkter, konst <strong>och</strong> litteratur påverkat människors natursyn. Det är en<br />
påminnelse om den mängd faktorer ligger bakom människornas reaktioner mot<br />
ändringar i <strong>skog</strong>slandskapet.<br />
De starka reaktionerna mot <strong>skog</strong>sbrukets metoder som utlöstes omkring 1970<br />
var de första i sitt slag. De fick också en stor inverkan på <strong>skog</strong>spolitiken. Enskilda<br />
opinionsbildare, <strong>miljö</strong>grupper <strong>och</strong> etablerade <strong>miljö</strong>organisationer påverkade<br />
riksdag <strong>och</strong> regering till <strong>skog</strong>spolitiska ställningstaganden. Det skedde ofta via<br />
massmedia. Det tillsattes utredningar <strong>och</strong> togs beslut med hänvisning till opinionen.<br />
Det var till exempel ”människors oro”, som enligt Anders Dahlgren ledde till<br />
förbudet mot kemiska lövbekämpningsmedel i <strong>skog</strong>en. Anledningen till denna<br />
allmänna oro var sannolikt de besked som kom från olika forskare. Redan på<br />
1950-talet kom försäkringar om att herbiciderna vid ”normal användning” inte<br />
var skadliga för människor. Någon precisering av vad normal användning innebar<br />
gavs dock inte av någon. Ofta gjordes dock förbehåll om att det kunde finnas en<br />
viss risk för skador. Parallellt med sådana uttalanden kom dessutom från slutet<br />
av 1970-talet <strong>och</strong> under en lång tid framåt larmrapporter från både forskare <strong>och</strong><br />
195
Change language