Ekologi, skog och miljö - Epsilon Open Archive - Sveriges ...
Ekologi, skog och miljö - Epsilon Open Archive - Sveriges ...
Ekologi, skog och miljö - Epsilon Open Archive - Sveriges ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Erik Björkman (1942) senare professor vid Skogshögskolan, fann vid experiment<br />
med tallplantor en korrelation mellan mykorrhizafrekvensen <strong>och</strong> mängden lösliga<br />
kolhydrater i rötterna. Melin (1955) kunde senare med hjälp av isotoptekniken<br />
konstatera ett sådant samband. Tallplantor med inympad mykorrhiza på rötterna<br />
fick assimilera koldioxid, som märkts med den radioaktiva isotopen C 14 . Därefter<br />
bestämdes förekomsten av isotopen i mykorrhizan, vilket visade att avsevärda<br />
mängder kolföreningar överförts från rötterna till svamparnas hyfer. Ytterligare<br />
försök med isotoptekniken vid Skogsforskningsinstitutet visade att mykorrhizor<br />
även fungerade som nödvändiga näringsupptagande organ för träden, <strong>och</strong> tillförde<br />
dessa fosfor, kväve <strong>och</strong> kalium. Upptäckterna om samspelet mellan träden <strong>och</strong><br />
mykorrhizasvamparna var betydelsefulla. De gav ökade insikter om<br />
<strong>skog</strong>sproduktionens förutsättningar <strong>och</strong> var nödvändiga steg i ekologins utveckling.<br />
Tidigare hade i stort sett endast daggmaskarnas betydelse för mark <strong>och</strong> växtlighet<br />
beaktats. Bland andra hade Darwin <strong>och</strong> Müller ansett detta vara intressant att<br />
närmare undersöka. Undersökningar av det lägre djurlivet i <strong>skog</strong>smarken<br />
påbörjades under 1920-talet av Ivar Trädgårdh. Arbetet fortsattes av Karl-<br />
Herman Forsslund (1944), som redovisade resultatet i Studier över det lägre<br />
djurlivet i nordsvensk <strong>skog</strong>smark. Studierna var begränsade till daggmaskar,<br />
sniglar <strong>och</strong> leddjur, vilka var observerbara utan mikroskop, <strong>och</strong> gav besked om<br />
antalet individer i olika <strong>skog</strong>s- <strong>och</strong> humustyper.<br />
Genom studierna hade ekologiforskningen ytterligare vidgats något, även om<br />
endast en del av markfaunan belysts inom ett begränsat område i norra Sverige,<br />
nämligen försöksparkerna Kulbäcksliden <strong>och</strong> Svartberget i Västerbottens län.<br />
Det är emellertid betydelsefullt att undersökningen kan kopplas samman med ett<br />
flertal andra <strong>skog</strong>sbiologiska undersökningar inom samma försöksparker, utförda<br />
av Hesselman, Malmström, Olof Tamm <strong>och</strong> Romell.<br />
Ekologerna <strong>och</strong> naturskyddet<br />
Det hade stor betydelse både för den fortsatta <strong>skog</strong>sforskningen <strong>och</strong> för den<br />
framtida <strong>skog</strong>liga <strong>miljö</strong>vården att landets mest framstående ekologer varit<br />
verksamma vid Skogsförsöksanstalten under ekologins första uppbyggnadsperiod<br />
fram till 1950- 1960- talen. Det var även en strikt vetenskaplig ekologi de<br />
utvecklade, som inte grumlades av den naturfilosofi eller de teoretiska<br />
övertolkningar, som förekom i USA under denna tid.<br />
Några av ekologerna hade också ett mer direkt inflytande på naturskyddet, som<br />
var den gängse termen. Till ”<strong>skog</strong>sekologerna” kan man även räkna Sernander<br />
som hade nära kontakt med Hesselman. De båda hade under en lång tid ett stort<br />
inflytande i Svenska Naturskyddsföreningen, SNF, landets enda centrala<br />
138
Change language