Ekologi, skog och miljö - Epsilon Open Archive - Sveriges ...

Uthålligheten i fara
Skogsbrukets omvandling gick snabbt under 1950- och 1960-talen. Mekanisering
och övrig rationalisering ställde nya krav på hur skogsbruket skulle bedrivas,
särskilt avverkningarna och skogsvården. Olika intressen såg ett behov av att
ändra på skogspolitiken. Sveriges Skogsägareföreningars Riksförbund, SSR,
begärde 1963 och 1964 hos regeringen en omprövning av skogsvårdslagen
eftersom den hindrade ”ekonomiskt riktiga åtgärder” (Anon. 1963). Särskilt
bristfälliga ansågs de bestämmelser vara som gällde den övergripande principen
om lönsamhet och uthålligt skogsbruk, och bestämmelserna om jämnhet i
avverkningarna. Även skyddet för den utvecklingsbara skogen var ett hinder.
Skogsarbetareförbundet, SSAF, framförde däremot krav på en skärpning av
gällande lag med förslag, som gick helt emot SSR:s idéer (Hjorth 1965). SSAF
ville införa anmälningsplikt för avverkningar och starkare krav på jämnhet i
avverkningarna för att trygga sysselsättningen.
På grund av de stora åsiktsskillnaderna tillsatte regeringen en utredning 1965,
Skogspolitiska utredningen, SPU. Den föreslog bland annat en ny förenklad
skogsvårdslag. En kärnfråga för utredningen var att uthållighetsprincipen i
portalparagrafen till 1948 års lag skulle överges. Principen var enligt SPU
föråldrad, eftersom ”det integrerade jord- och skogsbruksföretaget spelat ut sin
roll som standardmodell för skogspolitiken”. Bestämmelser om uthålligt skogsbruk
skulle dessutom hindra den exploatering av virkesöverskottet som SPU föreslog,
och eftersom man ville överge uthållighetsprincipen borde även alla andra
avverkningsbegränsande regler i 1948 års lag slopas. Bestämmelsen om skydd
för den utvecklingsbara skogen måste utgå av samma skäl. Det var endast
Skogsstyrelsens representant i utredningen, byråchefen Ragnar Hjorth (1910–
1988), som hade några större invändningar mot själva lagförslaget.
Sedan betänkandet ”Mål och medel i skogspolitiken” lagts fram 1973, dröjde
det bara någon månad innan jordbruksministern, Ingemund Bengtsson, förklarade
”att det material utredningen redovisar behöver kompletteras i viktiga avseenden”
220
Idéerna om det uthålliga skogsbruket fick trots motståndet sitt
genomslag i 1948 års skogsvårdslag. Även i övrigt gick skogsbruket
in i ett nytt skede omkring 1950. Det exploaterande skogsbrukssättet
övergavs. Ett modernt skogsbruk började utvecklas med ett
restaureringsprogram för de exploaterade skogarna och en
mekanisering av skogsarbetet som de närmaste huvuduppgifterna.