Ekologi, skog och miljö - Epsilon Open Archive - Sveriges ...
Ekologi, skog och miljö - Epsilon Open Archive - Sveriges ...
Ekologi, skog och miljö - Epsilon Open Archive - Sveriges ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Disciplinen ekologi växer fram<br />
Zoologiprofessorn i Jena, Ernst Haeckel, anses ha infört beteckningen ekologi år<br />
1866 <strong>och</strong> även definierat den nya disciplinen ekologi. Det dröjde dock till omkring<br />
sekelskiftet, innan vissa botaniker började använda termen ekologi. De första i<br />
Sverige som gjorde så var Henrik Hesselman <strong>och</strong> Rutger Sernander (Söderqvist<br />
1986). Det låg ju närmast till hands att klassificera forskning om växtsamhällen<br />
som ekologi. På 1910- <strong>och</strong> 1920- talen blev det allt vanligare bland botaniker<br />
att använda denna beteckning på sin forskning, <strong>och</strong> även zoologer började vid<br />
den tiden betrakta sitt område som ekologi. År 1939 utkom den första boken<br />
om både växt- <strong>och</strong> djurekologi, Bio-ecology, författad av Clements <strong>och</strong> den<br />
ledande djurekologen i USA, Victor Shelford (Odum 1996). De försökte visa<br />
att även djur <strong>och</strong> mikroorganismer spelade en viktig roll i ett ekosystem. Därmed<br />
hade forskarna närmat sig den helhetssyn som själva begreppet ekologi innebär,<br />
<strong>och</strong> efter kriget började ekologi erkännas som en självständig vetenskaplig disciplin<br />
vid universiteten. Ett viktigt skifte i ekologiforskningen inträffade under 1960talet,<br />
när ekosystemens energiflöden började studeras. Vi återkommer till detta.<br />
Orsakerna till tidsutdräkten var flera. Den viktigaste var att det saknades många<br />
pusselbitar i syntesämnet ekologi. Darwins evolutionsteorier, som är en av<br />
grundstenarna i ekologin, diskuterades exempelvis länge bland forskarna, <strong>och</strong><br />
det tog tid att förstå, acceptera <strong>och</strong> tillämpa teorierna. En annan grundsten är<br />
Mendels ärftlighetslagar, som inte uppmärksammades förrän vid 1900-talets<br />
början. Många av ekologins vetenskapsområden befann sig dessutom fortfarande<br />
under 1900-talets första årtionden i ett tidigt stadium av utveckling, <strong>och</strong> forskarna<br />
var sannolikt inte beredda att utföra synteser av ofullständigt forskningsunderlag.<br />
Utvecklingen inom ekologin kan man följa genom att studera några av de<br />
tongivande vetenskapsmännen, tysken Haeckel, dansken Warming, amerikanen<br />
Clements <strong>och</strong> britten Tansley.<br />
122<br />
Kapitel 9<br />
Efter Darwin<br />
<strong>Ekologi</strong> kontra naturfilosofi<br />
1860 – 1940