Ekologi, skog och miljö - Epsilon Open Archive - Sveriges ...
Ekologi, skog och miljö - Epsilon Open Archive - Sveriges ...
Ekologi, skog och miljö - Epsilon Open Archive - Sveriges ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
En landsman till honom, prästen Stephen Hales (1677-1761), fortsatte med<br />
liknande undersökningar av vätsketransporten inom växterna <strong>och</strong><br />
vattenavgivningen genom bladen.<br />
Nytt <strong>och</strong> revolutionerande var upptäckten av fotosyntesen. Flera oberoende<br />
forskare var inblandade i denna upptäckt. Den holländske läkaren Jan Ingen-<br />
Housz, kunde på 1770-talet i experiment konstatera ljusets betydelse för<br />
processerna i en växt, det som senare benämndes fotosyntes.<br />
6 CO 2 + 6 H 2 O + ljus = 6 O 2 + C6 H 12 O 6<br />
Koldixid Vatten Syrgas Socker<br />
År 1771 fann Joseph Priestley att människor <strong>och</strong> djur "fördärvade" luften, <strong>och</strong><br />
att växter kunde rena den igen. Det skedde genom försök med möss inneslutna<br />
i lufttäta glasbehållare, i vilka mössen dog om det saknades växter i behållarna<br />
<strong>och</strong> överlevde om det fanns växter i dessa (Björn 2000).<br />
Några år senare upptäckte den svenske apotekaren Carl Wilhelm Scheele (1742-<br />
1786) <strong>och</strong> Priestley, oberoende av varandra, att en färglös gas som underhöll<br />
förbränning, bildades vid upphettning av vissa ämnen (Edling 2000). År 1774<br />
meddelade de sina respektive upptäckter till fransmannen Antoine Laurent<br />
Lavoisier (1743-1794), grundare av den moderna kemin. Denne utförde egna<br />
experiment <strong>och</strong> fann att luften bestod av två gaser. Den ena, som var andningsbar<br />
<strong>och</strong> underhöll förbränning, benämnde han oxygéne = syrabildare. Det svenska<br />
namnet blev syre. Upptäckten av syret var 1700-talets viktigaste kemiska<br />
landvinning, <strong>och</strong> det anses att Scheele var först med sitt rön. Scheele gjorde även<br />
en rad andra upptäckter som bidrog till den kemiska revolutionen på 1780-talet<br />
(Tansjö 2000).<br />
År 1784 bevisade den brittiske fysikern <strong>och</strong> kemisten Henry Cavendish (1731-<br />
1810) att vatten bestod av syre <strong>och</strong> väte i förening, <strong>och</strong> därmed inte var ett<br />
grundämne som man förut trodde.<br />
Linné <strong>och</strong> växtsystematiken<br />
Carl von Linné (1707-1778), före adlandet 1757 Carl Linnaeus, utförde således<br />
sin forskning under en tid, då växtfysiologin började utvecklas till en självständig<br />
vetenskap. I Johan Gustav Wahlboms (1750) avhandling Blomstrens biläger,<br />
som innehåller sammanfattningar av Linnés föreläsningar <strong>och</strong> skrifter om växternas<br />
kön, beskrivs även kunskapsläget i den dåtida växtfysiologin. - Det är alltså<br />
Linnés röst vi hör. - Wahlbom skriver bland annat "att den uppmärksamma<br />
20
Change language