Ekologi, skog och miljö - Epsilon Open Archive - Sveriges ...
Ekologi, skog och miljö - Epsilon Open Archive - Sveriges ...
Ekologi, skog och miljö - Epsilon Open Archive - Sveriges ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Kapitel 5<br />
Utvecklingsläran förändrar världen<br />
Världsbilden förändras<br />
Under 1700-talet var det en vanlig uppfattning att arterna varit oförändrade från<br />
skapelsen, <strong>och</strong> att denna ägt rum omkring fyra tusen år f.Kr. Denna ”sanning”<br />
började dock vid slutet av århundradet långsamt att luckras upp av nya tankar<br />
om jordens historia, föranledda av bland annat av de ökade kunskaper i biologi<br />
<strong>och</strong> geologi, som ovan behandlats. Till de vidgade kunskaperna bidrog alla<br />
rapporter från forskningsresor världen över samt de stora mängder växter, djur<br />
<strong>och</strong> mineraler som hemfördes från dessa resor. Dessa fynd togs om hand av<br />
universitet <strong>och</strong> rika personer. Det blev högsta mode att arrangera<br />
naturaliesamlingar, även bland kungliga personer. Den nya växtsystematiken gjorde<br />
det möjligt att ordna allt nytt material. Vi har sett hur Linné beskrev George<br />
Cliffords trädgård i Holland <strong>och</strong> katalogiserade drottning Lovisa Ulrikas samlingar<br />
(Blunt 1977). Detta var en långvarig trend. Hundra år senare finner vi en annan<br />
berömd naturforskare, Alfred Russel Wallace (1823–1913), som under sina<br />
mångåriga resor i Sydamerika <strong>och</strong> Asien samlade <strong>och</strong> konserverade mängder av<br />
växter, insekter, fåglar <strong>och</strong> andra djur, vilka såldes till museer <strong>och</strong> privatsamlare.<br />
Biologerna fick alltså till sitt förfogade ett allt större studiematerial. Successivt<br />
förstärktes därigenom bilden av naturens stora mångfald av arter <strong>och</strong> av<br />
variationerna inom arterna, vilket stimulerade till tankar om en biologisk utveckling.<br />
Det behövdes dock något mer att bygga på för att kunna formulera en teori om<br />
en sådan utveckling. Det fick man genom bland annat undersökningar av fossiler<br />
samt forskning om uppkomsten av sediment <strong>och</strong> lagrade bergarter. James Hutton<br />
(1726–1797), brittisk naturforskare, lade år 1795 fram en viktig syntes om det<br />
senare, då han förklarade de geologiska processerna som ett evigt kretslopp<br />
med nedbrytning av bergarter genom erosion <strong>och</strong> vittring samt bildning av sediment<br />
som hårdnar till bergarter i världshaven. Tidigare hade man talat om mineralriket,<br />
<strong>och</strong> många fortsatte med det ytterligare femtio år, men ett nytt vetenskapsområde<br />
geologin, hade bildats<br />
Vattenminskningen, eller landhöjningen enligt nutida synsätt, som man länge kunnat<br />
konstatera, samt fossilfynden sattes i samband med de geologiska processerna.<br />
Man tvingades inse att jorden hade en oändligt mycket längre historia än man<br />
tidigare antagit, <strong>och</strong> fossilen visade att det tidigare funnits andra arter av djur än<br />
de nu levande. Detta ledde bland annat till slutsatser om att en följd av stora<br />
61
Change language