Ekologi, skog och miljö - Epsilon Open Archive - Sveriges ...
Ekologi, skog och miljö - Epsilon Open Archive - Sveriges ...
Ekologi, skog och miljö - Epsilon Open Archive - Sveriges ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
den liberale riksdagsmannen <strong>och</strong> lektorn i naturalhistoria Karl Starbäck (1863–<br />
1931). De första parkerna var Abisko, Garphyttan, Gotska Sandön, Hamra,<br />
Pieljekaise, Sarek, Stora Sjöfallet, Sånfjället <strong>och</strong> Ängsö.<br />
Själva beteckningen på lagen säger vad naturvården skulle handla om. Under<br />
1900-talets första hälft dominerade således skyddsaspekten inom naturvården.<br />
Ett tidigt exempel på detta var det föredrag som hölls av botanisten vid Forstliga<br />
försöksanstalten, fil.dr Gunnar Andersson (1904). Vid Föreningens för <strong>skog</strong>svård<br />
årsmöte 1904 talade han om behovet av att skydda olika typer av orörd natur,<br />
såsom fjäll<strong>skog</strong>ar, ek- <strong>och</strong> bok<strong>skog</strong>ar <strong>och</strong> ljunghedar, samt förekomsten av<br />
sällsynta växter <strong>och</strong> djur. Med det senare avsåg han även det lägre djurlivet. Han<br />
hade inspirerats av den tyske botanisten <strong>och</strong> professorn Hugo Conwentz, som<br />
hållit en serie föredrag i Sverige om ämnet ”Faror som hota det naturliga landskapet<br />
jämte dess växt- <strong>och</strong> djurvärld särskilt i Sverige, samt förslag till landskapets<br />
skydd”. Föreningen antog en resolution som Andersson föreslog, i vilken<br />
föreningen uttalade sitt intresse för att<br />
”bevara lämpliga smärre delar av den svenska <strong>skog</strong>en i naturligt tillstånd, liksom ock för att<br />
största möjliga pietet må visas intressantare former av våra <strong>skog</strong>ars växter <strong>och</strong> djur”.<br />
1909 var också födelseåret för Svenska Naturskyddsföreningen, SNF.<br />
Initiativtagare var Karl Starbäck. Bland de första ledamöterna i styrelsen fanns<br />
förutom Starbäck ekologen Rutger Sernander. Denne riktade även sitt<br />
engagemang mot hembygdsvården, <strong>och</strong> var en av grundarna till Samfundet för<br />
hembygdsvård 1916, vars ordförande han var till 1930. Båda dessa organisationer<br />
byggde på den tidens idéer om skydd av naturföremål <strong>och</strong> <strong>miljö</strong>er, <strong>och</strong> om<br />
bevarande av äldre byggnader, brukningsmetoder, sedvänjor, livsstilar <strong>och</strong> liknande<br />
företeelser.<br />
I England <strong>och</strong> i USA startade således naturskyddsföreningar redan på 1860talet.<br />
De var folkligt förankrade, aktiva <strong>och</strong> ibland politiskt inriktade. Långt senare<br />
bildade Svenska Naturskyddsföreningen, <strong>och</strong> då var det akademiker som<br />
engagerade sig i naturskyddet. Debatten <strong>och</strong> skriverierna om naturvården blev<br />
därför ofta vetenskapligt <strong>och</strong> allmänt sakligt inriktade <strong>och</strong> relativt stillsamma.<br />
Skogsbruket blev inte föremål för något särskilt intresse i dessa sammanhang.<br />
Någon debatt om naturskydd i <strong>skog</strong>en förekom exempelvis inte när den första<br />
nationella <strong>skog</strong>svårdslagen antogs 1903. Inte ens Karl Starbäck, som 1904<br />
motionerade om behovet av ”skyddsåtgärder - - för vårt lands natur”, vävde in<br />
naturvårdsaspekter i sitt inlägg. Starbäck argumenterade dock för ett uthålligt<br />
<strong>skog</strong>sbruk, en företeelse som vid den tiden inte betecknades som en <strong>miljö</strong>fråga,<br />
men nu är en viktig del i <strong>skog</strong>sbrukets <strong>miljö</strong>mål.<br />
121
Change language