Ekologi, skog och miljö - Epsilon Open Archive - Sveriges ...

Odum (1996) drar också paralleller mellan utvecklingen av ekosystem och
utvecklingen i mänskliga samhällen, vilket kan betraktas mer som spekulationer
än som vetenskap: ”Overall, the book can be considered a guide to human ecology
because the relevance of principles discussed to human affairs is stressed
throughout”. Av Odums direkta uttalanden kan man betrakta hans text som en
kombination av forskningsrapporter och idéer om bland annat samhällsplanering,
miljövård och det han kallar humanekologi. Dels redovisar han en stor
kunskapsmängd, som gäller främst kunskaper om olika ekosystems egenskaper
och utveckling, samt energi- och materialströmmar i dessa. Dels lägger han fram
hypoteser om exempelvis ekosystemens reglerande funktioner och om
ekosystemforskningens giltighet för människor och samhälle, hypoteser som torde
bli ytterst svåra att bekräfta.
Odum och miljövården
Det finns i Odums uttalanden om exempelvis organismer som kontrollerar miljön
och i Gaia-hypotesen en underton av tidigare filosofier om en ändamålsenlig natur.
Hans syn på ekosystemen som självreglerande och kontrollerande enheter torde
emellertid intressera vissa människor, liksom de naturliga ekosystemens förmåga
att hålla planeten sund enligt Gaia-hypotesen. Efter hans död år 2002 uttalades
från Georgia University, att Odums idé om jorden som en väldig uppsättning av
sammankopplade ekosystem har varit ett dominerande tema inom miljörörelsen
sedan 1970, då den första ”Jordens dag” firades (Weiss 2002). Även hans tes,
att man inom ”humanekologin” har mycket att lära av naturliga ekosystem torde
vara tilltalande för många människor. Uddenbergs (2004) bedömning är att det
var viktigt för miljörörelsen, att Odum poängterade människans beroende av väl
fungerande ekosystem.
När Odum förde Clements idéer vidare och även anslöt sig till Gaia-hypotesen
rönte han motstånd från ett flertal forskare, vilket han själv medgav (Odum 1996).
I verket Essentials of Ecology av ekologerna Colin T. Townsend från Nya Zeeland
och britterna Michael Begon och John L. Harper (2003) kan man utläsa ett
sådant avståndstagande. De bemödar sig om att dra en klar gräns mellan
vetenskapliga fakta och spekulationer. Några teorier om biosfäromfattande
ekosystem eller paralleller mellan ekosystem och mänskliga samhällen förekommer
således inte, och den biologiska evolutionen kommenterar de med: ”the natural
selection is a result of events in the past – it has no intention and no aim.” Det är
intressant att de i början av 2000-talet behöver framhålla detta i en
naturvetenskaplig skrift.
156