Ekologi, skog och miljö - Epsilon Open Archive - Sveriges ...

m 2 . Mineraljorden och den uppgrävda torvan läggs tillbaka i gropen med
humuslagret underst. Ett landsomfattande försök utlagt 1994 visade, att metoden
medförde högre plantöverlevnad än plantering i hög. Metoden har stora likheter
med plantering i fylld grop enligt äldre benämning (Wahlgren 1922).
Forskning om virkesproduktionen
Även resultaten från produktionsforskningen har stor betydelse för förståelsen
av skogsekosystemens funktion, förutom värdet för det praktiska skogsbruket.
När Gunnar Schotte mellan 1905 och 1925 lät anlägga nära 700 provytor valde
han långsiktiga, jämförande gallringsförsök som undersökningsmetod. Redan
omkring 1920 började de tidigaste försöken ge resultat av värde för det praktiska
skogsbruket. Metodiken var emellertid tidsödande. Henrik Pettersson gick över
till tabellmetoden när han 1926 fick ansvaret för produktionsforskningen. Metoden
innebar att materialet från de fasta gallringsytorna delades upp i korta
utvecklingsavsnitt, d v s perioden mellan två gallringar, och bearbetades med
regressionsanalys. Avsnitten fogades sedan samman till en hel beståndsutveckling.
Den nödvändiga omläggningen tog lång tid, och de forskningsresultat som fanns
tillgängliga omkring 1950 var därför begränsade till de mest grundläggande
gallringsprinciperna (Tirén 1952 b).
Omläggning till en ny försöksmetodik med engångsuppskattning av tillfälliga
provytor hade emellertid påbörjats. Under Manfred Näslunds ledning började
Statens Skogsförsöksanstalt att 1941 samla in material från tillfälliga provytor.
Det pågick till 1965. Det omfattande materialet, som representerade olika typer
av bestånd i orörd och gallrad skog i hela landet, ingick i och ingår fortfarande i
den så kallade Stora produktionsundersökningen, ”Stora P”. Materialet från denna
har bearbetats av ett stort antal forskare:
Under 1950-talet kom Henrik Petterssons fyra rapporter om barrskogens
produktion ut som de första resultaten från ”Stora P”. Bland dessa kan nämnas
”Barrskogens volymproduktion” med ett stort antal produktionstabeller
(Pettersson 1955). Enligt Andersson (1962) saknade de tabeller som avsåg
planterad gran i Norrland underlag i form av adekvat provytematerial. Även
Carbonnier (1978) ansåg att det fanns brister i undersökningen.
Bengt Jonsson (1961) prövade i en undersökning hypotesen om en
blandskogseffekt på enskilda träd. Materialet kom från provytor i orörd skog i
Norrland, Kopparbergs (numera Dalarnas) och Värmlands län. Jonsson kunde
konstatera att det förekom en positiv blandskogseffekt, och bedömde att man i
barrblandskogar fick en ökad volymproduktion, mest märkbar på
”mellanboniteter”. Han fann också att inblandning av björk i barrskog hade en
positiv effekt på tallens och granens diametertillväxt.
150