Ekologi, skog och miljö - Epsilon Open Archive - Sveriges ...
Ekologi, skog och miljö - Epsilon Open Archive - Sveriges ...
Ekologi, skog och miljö - Epsilon Open Archive - Sveriges ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
vilka kunskaper som behövs för att klara uppgiften, bland annat innehållet i hans<br />
Skogsnaturläran.<br />
Som chef för en Meisterschule torde Obbarius ha varit tvungen att följa med i<br />
naturvetenskapens landvinningar, eftersom hans elever skulle gå vidare till en<br />
forstakademi. Han hänvisar till Charles Lyells <strong>och</strong> Louis Agassiz upptäckter inom<br />
geologin, som redovisades på 1830-talet, samt Justus von Liebigs undersökningar<br />
av markens mineralnäringsinnehåll. Han visar också att han satt sig in i dåtidens<br />
nya rön inom växtfysiologin. Han redogör exempelvis detaljerat för kolets<br />
kretslopp <strong>och</strong> skriver bland annat:<br />
“om det kan antagas, att i allmännhet årligen lika mycket vid fällas som det<br />
uppväxer i <strong>skog</strong>en, <strong>och</strong> nästan lika mycket blifver uppbränd, så får luften endast<br />
genom denna uppbränning lika mycket kol tillbaka som <strong>skog</strong>arna ur<br />
densamma emottaga. År 1840 hade Liebig visat att luftens koldioxid <strong>och</strong> inte<br />
humusen var växternas kolkälla.<br />
Obbarius kände även till fotosyntesen <strong>och</strong> andningen: en planta utdunstar i dags<strong>och</strong><br />
solljus syrgas ur lövverket, <strong>och</strong> intar genom samma organ kolsyra. Nattetid<br />
är processen omvänd. ”Såsom assimilationens verkställare eller befrämjare (inuti<br />
plantan) böra hufvudsakligen nämnas: värme, ljus <strong>och</strong> elektricitet.” Även det<br />
osmotiska trycket <strong>och</strong> vätsketransporten från cell till cell hade han satt sig in i.<br />
Kunskaper om osmosen kom på 1840-talet. Teorin att växterna var uppbyggda<br />
av celler var också relativt ny. Den framlades år 1838 av den tyske botanisten<br />
<strong>och</strong> professorn Matthias Jacob Schleiden, <strong>och</strong> hade möjliggjorts av de förbättrade<br />
mikroskopen. Om vätsketransporten informerar Obbarius:<br />
”sålunda insuga de yttersta rotcellerna denna fuktighet medelst <strong>och</strong> i följd af den<br />
egenartade kraft medelst hvilken två vätskor af olika konsistens, åtskiljda af en<br />
vägg (här cellväggen), attrahera varandra för att komma i jemnvigt. - - De tekniska<br />
termerna härför äro Endosmos (intagande) <strong>och</strong> Exosmos (utgående)”. Vidare<br />
skriver han att ”alldenstund saftens rörelse uppåt i växten obestridligt äger rum –<br />
icke i kontinuerliga rör, utan från cell till cell stiger uppföre”.<br />
Det är knappast någon tvekan om att Obbarius bok innehåller dåtidens<br />
spetskunskaper inom den <strong>skog</strong>liga markläran <strong>och</strong> <strong>skog</strong>sbotaniken. Carl Olof<br />
Tamm (1978) uttalar sig på liknande sätt efter sin granskning av Skogsnaturläran,<br />
nämligen ”att det inte finns något jämförbart svenskt arbete, som så väl belyser<br />
sin tids <strong>skog</strong>sbiologiska vetande.Tyvärr är det väl osäkert, om den samtida<br />
undervisningen vid <strong>skog</strong>sinstitutet nådde samma nivå som i den av Obbarius<br />
ledda <strong>och</strong> av Bruks-sociteten finansierade <strong>skog</strong>sskolan i Wästsura”.<br />
84
Change language