Ekologi, skog och miljö - Epsilon Open Archive - Sveriges ...
Ekologi, skog och miljö - Epsilon Open Archive - Sveriges ...
Ekologi, skog och miljö - Epsilon Open Archive - Sveriges ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Böndernas bristande intresse för <strong>skog</strong>svård gick framför allt ut över återväxterna.<br />
De arealer som <strong>skog</strong>sodlades var mycket små i flertalet län, från endast några<br />
tiotal hektar till några hundra hektar årligen. Hallands län <strong>och</strong> Göteborgs <strong>och</strong><br />
Bohus län avvek från mönstret. Där bedrev hushållningssällskapen <strong>och</strong> privata<br />
<strong>skog</strong>svårdsföreningar en livlig verksamhet med be<strong>skog</strong>ning av de omfattande<br />
kalmarkerna. Trots detta var andelen kalmark fortfarande de största i landet i<br />
dessa län, närmare trettio procent, <strong>och</strong> virkesförråden per hektar de lägsta vid<br />
den första riks<strong>skog</strong>staxeringen 1923–1929. Orsaken var det tidigare hårda<br />
<strong>skog</strong>sutnyttjandet.<br />
På de större <strong>skog</strong>segendomarna, särskilt i Bergslagen <strong>och</strong> angränsande län men<br />
även i södra Sverige, var <strong>skog</strong>stillståndet bättre än genomsnittet i landet. Ägarna<br />
bedrev ofta en planmässig <strong>skog</strong>sskötsel med hushållningsplaner som underlag,<br />
<strong>och</strong> i viss utsträckning med hjälp av anställda <strong>skog</strong>stjänstemän (Schager 1925).<br />
Intresset för <strong>och</strong> kunskaperna i <strong>skog</strong>sskötsel spreds genom diskussioner inom<br />
Brukssociteten, vilket ledde till att sällskapet etablerade det ovan beskrivna privata<br />
<strong>skog</strong>sinstitutet 1839. Stor betydelse för <strong>skog</strong>sskötseln hade den indelningsverksamhet<br />
som Obbarius själv, hans söner <strong>och</strong> elever utförde i bruks<strong>skog</strong>arna.<br />
Härigenom gavs <strong>skog</strong>sskötseln en uthållig inriktning <strong>och</strong> en ram att arbeta inom.<br />
Brynte (2002) beräknar att fram till 1857 hade omkring 600 000 hektar<br />
bruks<strong>skog</strong>ar indelats. Totalarealen av dessa bedöms mycket ungefärligt ha<br />
omfattat mellan en <strong>och</strong> två miljoner hektar.<br />
Resultatet visade sig vid den första riks<strong>skog</strong>staxeringen, då nämnda områden<br />
kunde urskiljas som plusområden med avseende på virkesförråd <strong>och</strong> <strong>skog</strong>stillstånd<br />
i övrigt.<br />
Förklaringen till den bättre <strong>skog</strong>sskötseln vid järnbruken var dels den lokala<br />
<strong>skog</strong>sbrist som förekommit i bruksområdena, dels att böndernas tvång att leverera<br />
kol till bruken upphörde 1845. Detta riktade intresset mot de egna <strong>skog</strong>arna<br />
(Nyblom 1959). Genom en bättre skötsel av dessa skulle en långsiktig<br />
kolförsörjning för järnbruken säkras. När timmerpriserna ökade på grund av<br />
sågverksnäringens expansion anlade bruken egna sågverk, <strong>och</strong> man hade därför<br />
inte råd att använda grova dimensioner till kolved. Den brist på kolved, som då<br />
uppstod försökte man delvis täcka genom gallring.<br />
Den första tankesmedjan inom <strong>skog</strong>sbruket<br />
Bruken hade således ekonomiska incitament för att överge exploateringen <strong>och</strong><br />
inrikta sig på en uthålligare produktion. Brukssociteten utgjorde också en<br />
tankesmedja för utveckling av nya <strong>skog</strong>sbrukssätt, <strong>och</strong> hade under ca tjugo år<br />
även ett eget <strong>skog</strong>sinstitut. Staten hade för sin det statliga Skogsinstitutet med<br />
96
Change language