26.09.2013 Views

Min tibetanska barndom i Zorgay - Life and Culture on the Tibetan ...

Min tibetanska barndom i Zorgay - Life and Culture on the Tibetan ...

Min tibetanska barndom i Zorgay - Life and Culture on the Tibetan ...

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

sätt att göra snögubbar som han hade sett i en skolbok. Vi<br />

gjorde högar av snö och formade det till en människa. Sedan<br />

gjorde han en mun, två ög<strong>on</strong> och en näsa med sina fingrar. Till<br />

slut letade han reda på en liten pinne, som han satt i snögubbens<br />

mun, så att det såg ut som han rökte.<br />

"Vi har gjort en snögubbe", sa han till slut.<br />

Jag stirrade full av beundran och sa: "Du är toppen,<br />

brorsan. Jag vill lära mig hur man gör en snögubbe en gång."<br />

Vi lekte kurragömma bakom snögubben. Först letade<br />

min bror efter mig, och sedan letade jag efter h<strong>on</strong>om. När han<br />

tog mig var det min tur att leta efter h<strong>on</strong>om. Det var för halt att<br />

springa fort. <str<strong>on</strong>g>Min</str<strong>on</strong>g> bror halkade när han sprang och tyvärr<br />

tappade jag k<strong>on</strong>trollen och ramlade över h<strong>on</strong>om. Jag satt grensle<br />

över hans högra ben och började skratta men min bor grät högt.<br />

Jag kunde inte tro mina ör<strong>on</strong>! Medan han grät skrek han: "Du<br />

har brutit benet på mig! Du har brutit benet på mig!"<br />

Först trodde jag att han låtsades för att skrämma mig,<br />

men det var allvar. Han skrek verkligen av smärta. Tårarna rann<br />

nedför kinderna och hela ansiktet var vått av tårar. Jag visste<br />

inte vad jag skulle göra. Jag blev så rädd att jag blev som<br />

fastfrusen precis som snögubben vi just gjort. Jag ville hjälpa<br />

h<strong>on</strong>om men jag visste inte vad jag skulle göra. Mitt huvud var<br />

fullständigt tomt på idéer.<br />

Till slut snyftade min bror: "Gå och säg till pappa."<br />

Först då insåg jag vad jag måste göra, och först då insåg jag att<br />

jag fortfar<str<strong>on</strong>g>and</str<strong>on</strong>g>e satt på hans ben. När jag kom in och berättade<br />

vad som hänt sprang hela familjen ut så fort de kunde. <str<strong>on</strong>g>Min</str<strong>on</strong>g><br />

äldste bror tog h<strong>on</strong>om på ryggen och gick in. <str<strong>on</strong>g>Min</str<strong>on</strong>g> bror fortsatte<br />

att gråta och några grannar kom för att trösta h<strong>on</strong>om. Det hade<br />

börjat snöa igen, den här gången snöade det ännu värre än förut.<br />

Snöflingorna flög rakt in i mitt hjärta. Jag kunde inte sluta darra<br />

både av skräck och köld.<br />

<str<strong>on</strong>g>Min</str<strong>on</strong>g> far hade läst medicin ett tag. Han var tvungen att<br />

sluta när han gifte sig och måste sköta jordbruket. Tack vare sin<br />

utbildning visste han vad han skulle göra i sådana här fall. Han<br />

spjälade min brors ben. Det fick h<strong>on</strong>om att må bättre och hans<br />

värk minskade, vilket gjorde att också jag kände mig lite bättre.<br />

När min bror lugnade sig började mor gräla på mig för att jag<br />

lurat henne och far. Gaga slog mig med armen av sin <str<strong>on</strong>g>tibetanska</str<strong>on</strong>g><br />

rock. Till och med mina systrar grälade på mig. Jag var så rädd<br />

▪148▪

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!