Min tibetanska barndom i Zorgay - Life and Culture on the Tibetan ...

förargade Bonguh Labtsi. Han kämpade med gudomen för att
skydda vårt territorium och besegrade lätt jakryttargudomen,
som sprang iväg förödmjukad. Hans jak skenade och när han
försökte lugna honom, bröt jaken av träringen som han hade i
nosen. På så sätt förlorade han slaget med vår skyddsgudom.
Det är skälet till att han avbildas i templet på en jak med trasig
nosring. Vår gudom, Bonguh Labtsi, ser fantastisk ut där han
rider på en svart häst och ger ett starkt intryck av övernaturlig
kraft.
Det gör att våra bybor tycker att Bonguh Labtsi är den
ideale gudomen att offra song till för att motverka onda <strong>and</strong>ar.
Vi offrar fromt till Bonguh Labtsi och ber munkar utföra
speciella religiösa cermonier för honom. Huvudmunken ritar en
vajra 42 på en rund eller fyrkantig flat sten, lindar in den i svart,
smutsigt tyg och ber oss förbanna den. Vi förbannar den som
om det vore vår fiende med argsinta ansiktsuttryck och hemska
grimaser. Vi tar fram ett äkta svärd för att skrämma iväg onda
<strong>and</strong>ar. Ritualen kallas dradrig, vilket betyder "att förinta
fienden." När vi har slutat att förbanna bär vi den insvepta
stenen en bit bort från labtsin och gräver ner den djupt i
jorden.Vi spottar på den för att förarga den onda <strong>and</strong>en som om
vi skulle ha sagt "vi kan besegra dig." Sedan avlossar vi gevär
och tänder fyrverkerier för att skrämma iväg de onda <strong>and</strong>arna
för gott. Slutligen återvänder vi till labtsin och sänder upp
böneflaggor för att hindra det onda från att återvända.
En dag lade jag märke till att byborna utförde ritualerna
oftare än vanligt. Nästa morgon när jag kom ut från sovrummet
hörde jag ett gräl mellan en gammal man och hans son i
grannhuset.
"Pappa, ett offer av song är inte rätt sätt att bota min sons
sjukdom. Låt mig ta min baby till en doktor idag", sa han
medan han höll sitt bleka, host<strong>and</strong>e barn i sina armar.
"Dra åt helvete! Så här har vi gjort i generationer.
Ingen annan har någonsin sagt något sån’t förut. Låt mig dö i
frid. Jag vill inte ångra att jag fått en son som du", sa hans far.
Antagligen fortsatte han att be tyst för sig själv för hans
42 Sanskrit som betyder åskvigg eller diamant, en symbol för
<strong>and</strong>lig styrka. Översättarens anmärkning.
▪189▪