Min tibetanska barndom i Zorgay - Life and Culture on the Tibetan ...

14
SKOLKARE
M
or hade varit död i nästan fem månader. Ju fler dagar
som gick desto mer saknade jag henne. Jag kunde
aldrig föreställa mig att jag skulle sakna mor så
mycket. När jag hade skatten i min h<strong>and</strong> insåg jag inte värdet av
den och först när jag förlorat den insåg vilken betydelse den
hade, men det var förstås försent. Hennes bortgång förändrade
mig. Jag grät ofta, men det var inte till någon hjälp. <strong>Min</strong>a
minnen av mor var som en spegel som speglade allt hon
betydde för mig, särskilt hennes ständiga omtanke om mina
studier.
Vår nya sommartermin började. Vår kinesiske lärare
ville testa våra kunskaper i kinesiska efter det långa lovet, och
den första dagen bad han oss skriva något om våra mödrar och
detaljerat berätta hur de såg ut. Jag vågade inte tala om för
honom att mor hade gått bort. Jag satt tyst vid min bänk utan att
skriva någonting. Jag ville inte tänka på mors färglösa, bleka
och smärtfyllda ansikte. Jag skrev titeln "<strong>Min</strong> mor" och sedan
skrev jag en mening: "Jag saknar mor väldigt mycket". Jag var
den siste som lämnade in min uppsats och la den under de <strong>and</strong>ra
uppsatserna så att läraren inte skulle märka att jag hade skrivit
så lite.
Den eftermiddagen hade jag ingen lust att gå i skolan på
grund av testet och för att det var varmt. Jag lutade mig trött
över bänken och tänkte ta mig en tupplur för att bli kvitt min
sorg. <strong>Min</strong> bäste vän Dorji Tsering kom för att dela min sorg och
frågade vad jag ville göra. "Kondro, låt oss strunta i skolan i
eftermiddag och gå och simma. Vad tycker du?" sa han. Det var
ett erbjud<strong>and</strong>e som jag var mer än glad att ta mot.
Jag undvek både min bror och lärarna och smet iväg från
skolan. Dorji och jag skyndade oss till den grunda floden, där vi
brukade simma. Vi kom från en bergsby högt uppe och det
fanns inga djupa floder där vi bodde, bara några gyttjiga
dammar. Det var skälet vi inte kunde simma i en djup flod.
Andra elever som kom från byar nära floden retade oss, och sa
▪180▪