Min tibetanska barndom i Zorgay - Life and Culture on the Tibetan ...

området ensam, utan de trettio hjältarna av Gling. 34
Jag färdades genom en ocean av fantasier medan jag red
på mula och far och min bror gick framför. Jag började
dagdrömma, och hade en vision att jag klättrade över de
klippiga bergen med vår mula. I mina fantasier föll jag och
mulan ned från berget. Klarvaken skrek jag: "Hjälp, pappa!".
Det skrämde upp mulan som stegrade sig. Oroad och skrämd
tog far tag i tyglarna och frågade: "Kondro, är allt OK?" Far
skällde på mulan för han visste inte att jag skrämt upp mulan.
Senare berättade jag alltihop. <strong>Min</strong> bror skrattade, men far sa
med en djup suck: "<strong>Min</strong> kära son, kom ned på jorden! Vi är i
behov av kung Gesars karma."
Jag funderade över vårt öde att ha fötts som mänskliga
varelser. Varför var människor så olika? Djupt i mitt barnliga
hjärta insåg jag att bli född som människa innebar både det
bästa och det sämsta, för vi hade förmågan att avgöra vad som
var ont och vad som var gott. Så okunnighet är verkligen en
välsignelse.
Solen strålade på en molnfri himmel. Våra svettiga
ansikten var knallröda. Bäckarna som ringlade sig utmed vägen
var inte tillräckligt kalla för att släcka vår törst. Till slut
bestämde far att vi skulle ta rast och äta lunch. Jag hoppade ned
från mulan och far lastade av. Vi hittade ett svalt ställe i
skuggan av ett stort träd där vi kunde äta lunch. Far gjorde upp
eld på en eldstad bestående av tre stenar och gick för att hämta
vatten från en närbelägen damm. <strong>Min</strong> bror och jag satt stilla och
torkade svetten ur ansiktet och flåsade som två utmattade
hundar.
Egentligen borde jag inte vara trött eftersom jag red på
mulan, men jag var slut på grund av hettan. Vi borde ha hjälpt
far, men han gjorde allting själv. Vår mula betade glupskt så
långt som hans tjuder räckte medan han slängde med svansen
för att vifta bort blodsug<strong>and</strong>e flugor.
Vi hade ont om tid för far sa att vi måste hinna till
grässlätten där pilgrimerna tillbringade natten. Vi åt en snabb
lunch och fortsatte vår resa. Till slut kom vi fram till en annan
helig plats, Taras ort, som far förklarade för oss. Många var där
för att dyrka henne. Vid det laget hade det heliga vattnet vid
34 Lokalt folk tror att Gling var kung Gesars stam.
▪158▪