Min tibetanska barndom i Zorgay - Life and Culture on the Tibetan ...

"Varför tog du inte din son till mig? Tycker du inte att
jag är bra nog?" frågade munken Wodzer med ett tvetydigt
tonfall. Det var svårt att lista ut vad han menade, för han hade
inte lyckats bota mor. Men idag verkade han bry sig om mig,
vilket gjorde mig förvånad.
"Nej. Det är inte det. Du är tillräckligt bra. Det var bara
det att jag trodde att du var upptagen, så jag gick direkt till en
annan doktor", svarade far. Det var svårt att avgöra om far var
uppriktig.
Utan att fråga, gjorde munken Wodzer en förutsägelse
som chockade mig ordentligt: "Medicin hjälper inte mot din
sons sjukdom. Meningen är att han ska bli munk, annars dör
han snart."
Far sa misstroget: "Du sa detsamma om min äldste son,
och nu säger du att det är den här sonens tur att bli munk. Ahke,
tror du verkligen att han kommer att dö om han inte blir munk?"
"Absolut. Har jag någonsin ljugit för dig? Men du
bestämmer. Du avgör. Jag tvingar dig inte", sa munken Wodzer,
som verkade oroa sig för mig. "Jag är säker på att du inte vill att
din son ska dö, men du bestämmer."
"Tack så mycket, Ahke", sa far, och så gick vi.
"Käre son, vad ska jag göra? Din mor sa att jag skulle se
till att du gick i skolan vad som än hände. Hon sa att du är den
enda som kan lätta familjens försörjningsbörda i framtiden", sa
far fundersamt när vi var på hemväg. "Idag sa munken till dig
att bli munk. Ödet är outgrundligt. Det har plågat mig
tillräckligt och fortsätter att plåga mig." Jag sa ingenting för jag
visste inte vad jag skulle säga. Men jag ville inte bli munk. <strong>Min</strong>
äldste bror var munk. Nyheten gjorde hela familjen upprörd för
inget av mina syskon ville att jag skulle bli munk.
"Han ska inte bli munk. Jag garanterar dig att han inte
dör. Vi måste tro på doktorn. Vad munken Wodzer sa kan
diskuteras", sa Gaga och kände mig på pannan för att
kontrollera om jag hade feber.
"Ja, min bror har rätt. Vi måste komma ihåg att munken
Wodzer inte kunde hjälpa mor. Varför ska vi göra som han
säger?" sa min äldsta syster och kastade en blick mot far för att
se hur han reagerade.
Farmor däremot var inte tveksam. Medan radb<strong>and</strong>et
rullade mellan hennes finger och tumme utan att hon reciterade
▪191▪